Premiär som licensierad - Gottne Veterancup

I slutet av förra veckan fick jag min tävlingslicens som cyklist och idag körde jag mitt första lopp som licensierad. Jag har tidigare kört två lopp i sportklass men idag var det riktig tävlingspremiär i Gottne Linjelopp som ingår i SWE-cup för veteraner.

Då det var start redan kl 09:00 blev det uppstigning i ottan för att bila ner till Gottne utanför Övik. I bilen åt jag det som numer är min standardiserade racefrukost, pannkakor. Tyvärr fick jag köra ner ensam då brodern sitter på intensiven med sin fina Tova.

Väl framme så hämtade jag ut nummerlappen som nålades fast och sedan bytte jag om och konstaterade att det var en tuff bana som väntade och att det var många forta gubbar som skulle köra.

På startlinjen var det ca 55 gubbar som stod och jag hade som mål att inte bli avhängd och försöka undvika sistaplatsen i H30-klassen.

Det började med ca 4 km masterstart fram till banans stora backe som förövrigt låg i byn Backe. Backen innebar en klättring på ca 80 höjdmeter och den skulle vi köra uppför 4 gånger då vi körde 4 varv på en 26 km bana. Första gången vi körde uppför backen tänkte jag att detta kommer bli jobbigt vilket det också blev men det kändes nästan bättre för varje gång vi körde den.

Nästan direkt gick det iväg en utbrytning som dock blev inhämtad med ca 3 mil kvar då farten i klungan var rätt hög.

Själv låg jag mestadels långt bak i klungan och konstaterar att min placeringsförmågan i klungan inte är fantastisk. Jag har en förmåga att hamna lite för långt bak och för långt ut åt sidorna vilket gör att jag inte skyddas optimalt från vinden men trots detta så gick det bra att hänga med och på sista varvet började jag även avancera lite i fältet.

I sista backen innan målet tog jag ytterligare några placeringar och gick i mål någonstans kring mitten av startfältet vilket jag helt klart är nöjd med, skönt att inte behöva skämma ut sig i tävlingspremiären. Jag är även nöjd med att benen kändes bra hela dagen även om jag fick slita en del i backen i Backe men det var jag nog inte ensam om.

Det blev 104 km med ett snitt på ganska exakt 40 km/h och ca 800 höjdmeter.

Krafttrampen MTB - tävlingspremiär på MTB

I morse ringde väckarklockan innan tuppen hunnit stiga upp eftersom jag, bror och Niclas Nyman skulle åka till Skellefteå tillsammans för att köra Krafttrampen MTB.

Detta var första MTB-tävlingen för mig och bror och en viss osäkerhet har funnits i några dagar då jag inte visste vad som väntade och att träningsmängden på MTB är ytterst begränsad. Det visade sig dock gå bättre än vad jag trodde även om det finns en del kvar att lära.

Vi var på plats god tid innan start och efter att vi hämtat ut nummerlappar, druckit kaffe (som mina medresenärer hade med sig) och bytt om värmde vi upp och rekade starten av banan. Att vi rekat inledningen hjälpte dock föga då starten blev allt annat än lyckad.

Till skillnad från alla andra tävlingar jag kört så började det inte med att rulla lugnt bakom en bil eller motorcykel utan starten skedde från stillastående och redan efter typ 100 meter svängde det 90 grader och sedan bar det av rejält uppför längs ett elljusspår. Den stillastående starten var som sagt allt annat än lyckad och innan vi var inne i backen hade typ halva startfältet passerat trots att vi stod ganska långt fram.

I stort sett alla körde i det högra ledet och farten var inte särskilt hög i kön vilket gjorde att jag bytte spår till det vänstra med förhoppning om att kunna runda delar av fältet. Det visade sig inte bli någon succé då det spåret var klart sämre och enda effekten var att det blev jobbigare, fortare gick det inte.

Efter några kilometer började det dock rulla på bättre och jag, bror och Niclas turades om att dra och började komma ikapp fler och fler cyklister och efter ett tag hade några hakat på och vi hade skapat en mindre grupp där vi var de klart mest aktiva.

Efter ca 3 mil kom ett skogsparti där jag fick en lucka bakåt efter att någon hakat ihop med bror så de fick stopp. Jag körde på i mitt tempo resten av skogspartiet men började kolla bakåt när vi kom ut på närmaste väg. När jag såg att gruppen anförd av bror var ganska nära slog jag av någon procent och ganska snart var bror ikapp. Det hade då börjat spricka upp ordenligt i gruppen och då det gick uppför i några kilometer så sprack det helt och nu var det bara jag och bror.

Vi turades om att dra och fortsatte att köra ikapp och ifrån några ytterliga cyklister och gick i mål samtidigt efter ca 1 timme och 53 minuter. Enligt den officiella resultatlistan gick vi i mål som 6 & 7 i motionsklass och jag hade enligt listan 1 sekund snabbare tid än bror då jag gick i mål typ en meter innan honom men det är tveksamt om det verkligen skiljde en hel sekund.

Någon minut senare rullade Niclas i mål. Tyvärr hade han kört fel på slutet och tappat ett antal placeringar men kände sig ändå nöjd med dagen.

För att kunna köra snabbare än vad jag gjorde idag så skulle jag behöva bli bättre på att köra i stökig terräng då det antingen går sakta eller så krävs stor insats för att hålla ok fart. Jag behöver helt enkelt mer träning.

Sammanfattningsvis så var det en mycket trevlig dag med både trevligt sällskap, bra bana samt en prestation som jag känner mig nöjd med. Arrangemanget var bra och det kom 194 cyklister till start vilket är riktigt bra för en norrlandstävling.

Inställt och en liten tävling

Då jag har en lättare huvudvärk, känner av lite halsont och är allmänt trött i kroppen så blev kvällens planerade träning inställd. Det blev istället att montera pedalerna på den nya MTB och rulla i närområdet ca 15 minuter utan att ens byta om.

Första intrycket av cykeln var positivt även om det långt ifrån var något riktigt test.

Förövrigt så ligger frun sjuk med feber så jag tänkte vi kunde ha en gissningstävling kring hur lång tid det tar innan även jag är ordentligt sjuk. I potten ligger en punkterad slang och en ventilhatt.

Vännästrampet - genomfört

Nu är Vännäs CK:s första arrangemang genomfört. Det kom 20 cyklister till start på den 12,5 mil långa banan. Banan är relativt tuff och det blåste en rejäl motvind bitvis vilket gjorde det ännu tuffare.

Jag uppfattade det som att de flesta cyklisterna upplevde det som ett lyckat arrangemang. Dock så utsattes loppet tyvärr för ett sabotage då någon tagit bort pilningen av banan i Bjurholm. Detta gjordes efter att tätgruppen passerat men innan nästa grupp kom dit. Tyvärr gjorde detta att två cyklister körde fel. Tydligen någon i Bjurholm som har för lite att göra eller har en fäbless för oranga pilar. Till nästa år får vi se till att få fram ytterligare någon flaggvakt för att undvika något liknande.

Ytterligare något vi kommer se över till nästa år är datum för loppet och då inte köra samma helg som något annat lopp i norrland. I år var det dock det enda datum vi i arrangörsstaben kunde så det var detta datum eller inget som gällde.

En lista på vilka som cyklade hittar ni här

Falun Tour etapp 5

Efter att jag ätit diverse värktabletter och smort in knäet med en halv tub voltarengel rullade vi mot starten av dagens etapp. Tyvärr kände jag direkt att mitt knä fortfarande var i riktigt dålig form. Trots ovanstående medicinering gjorde det ordentligt ont under de ca 7 km cykling vi hade till starten. Jag fattade då beslutet att avstå dagens etapp även om jag rullade iväg när masterbilen startade. Efter ca 3 km valde jag att köra rakt fram i en korsning och cykla hem istället för att fortsätta de återstående 9 milen av dagens etapp.

Tråkigt att bara ha kunnat köra 3 av 5 etapper och att kroppen inte kändes bra under de etapper jag väl körde. Bara att inse att jag inte var tillräckligt förberedd. När jag tittar i träningsdagbokens ser jag att jag bara fått 20 mil i benen de sista tre veckorna innan touren. Det var helt klart för lite, särskilt med tanke på att jag varit ordentligt förkyld veckan innan start vilket tärt på kroppen.

Bara att ta nya tag och sikta mot nya mål.

Bror gjorde återigen ett toppinsats och blev fyra. Mycket imponerande.

Falun Tour etapp 3

När vi rullade till starten idag kände jag att mitt knä inte var i toppskick, eller rättare sagt kändes det riktigt dåligt. Jag tänkte tanken att inte starta överhuvudtaget idag men bestämde mig istället för att prova att justera sadelhöjden något och se hur det kändes och rulla igenom sträckan.

När väl bilen släppte kändes knäet något mindre dåligt och jag tänkte att jag hänger med klungan så långt det går. Vi var 10 man som gick iväg. Tyvärr så gick en kille från Fredrikhof in i mitt bakhjul i första backen och fick syna asfalten. Jag slog av något på takten och kollade bakåt och såg att han redan då var uppe på benen och var ok varpå jag körde vidare med klungan. Klungan snurrade på och körde belgisk kedja. Jag ska säga att jag inte tog något större ansvar för farthållningen utan mest låg bakom och svansade tillsammans med en av dem jag kört med tidigare dagar. Jag var dock med och snurrade i kedjan då och då.

Efter ca 65 km var det dock min dag i tätklungan slut trots att det gick något beskedligare än tidigare dagar. Tempoväxlingar, sura ben och ett ont knä tog knäcken på mig. Tyvärr har jag inte tillräcklig grundkapaciteten att falla tillbaka på för att gå med i täten när kroppen inte riktigt är hundra. Jag är lite för dålig helt enkelt

Rätt snabbt efter att jag släppt blev jag upphunnen av en grupp på fyra cyklister. En av dem var den cyklist som tidigare gått i backen. Det kändes skönt att inte behöva cykla sista 1,5 milen ensam i motvinden.

Jag rullade över mållinjen som andra man i andraklungan ett par minuter efter täten och jag kom återigen på nionde plats.

Bror är fortsatt stark och kom på femte plats idag.

Tyvärr känns knäet inte alls bra just nu så vi får se hur det blir med morgondagens etapp. Det förnuftiga vore kanske att avstå morgondagen och hoppas på att knäet återhämtat sig och att de svullna lyftkörtlarna jag har bakom öronen gått tillbaka till normal storlek inför lördagens etapp. Det tar dock emot att inte komma till start.

Falun Tour etapp 2

Etapp 2 av Falun Tour skulle enligt uppgift vara betydligt lättare än gårdagen då den var kortare och inte lika backig. I varje fall inledningsvis skulle den inte innehålla så mycket backar.

Inledningen blev dock allt annat än lätt då det dykt upp ett par starka och pigga cyklister som tillsammans med några övriga körde riktigt hårt direkt bilen släppt iväg fältet. Det gick i ca 50 km/h på platten bitvis. Det var verkligen inte vad mina ben behövde efter gårdagens urladdning och efter ca 20 km var det bara att låta det som fanns kvar av klungan försvinna i fjärran.

Jag hamnade då tillsammans med två av de tre som jag åkte med igår. Tyvärr så punkterade en av dem rätt tidigt och sa åt oss övriga två att fortsätta. Vi två körde sedan vidare och växeldrog de resterade 75 km som var kvar av dagens etapp.

Avslutningen av etappen var riktigt tuff då det var ca 250 höjdmeter som skulle klaras av sista 12 km med målgång uppe vid toppen av Lugnet.

Jag gick ifrån mitt sällskap i sista backen och kom in på en nionde plats lagom stekt i den 30-gradiga värmen.

Bror hamnade på en sjunde plats och om jag var lagom stekt i värmen så var han något överstekt då han gått med tätgruppen någon mil längre än vad jag gjorde.

Även idag var det en mycket fin och utmanande bana och med värmen som grädde på moset.

Falun Tour etapp 1

Första etappen av Falun Tour är nu avklarad. Det gick ju sådär kan man säga då jag blev så trött att jag trodde jag skulle avlida.

Första etappen var ca 13 mil och är enligt uppgift den tuffaste. Det var framförallt de första 35 km som var hårda. Tyvärr var det otajmat för mig att den första etappen var den tuffaste och att den började hårt då jag direkt kände att kroppen inte var återhämtad efter förkylningen. Bland annant kom det en backe efter drygt 2 mil som sjukt brant. Pulsklockan visade som mest på 19% lutning.

Jag slet dock på så gott jag kunde men var rejält krokig bitvis och efter 33 km gick snöret och jag åkte av klungan.

Jag fick sedan cykla i ingenmansland i ungefär 3 mil innan jag blev ikapphunnen av en mindre grupp som släppt tidigare och körde med sedan med den gruppen in i mål.

Jag rullade in på en tolfte plats ca 15 min efter täten.

Det gick bättre för storebror som gjorde ett riktigt bra lopp trots att han haft någon form av tandinfektion i veckan. Han gick i mål på en mycket fin tredjeplats.

Sammanfattningsvis kan man säga att banan var tuff och väldigt fin men att kroppen tyvärr inte alls höll samma kvalitet som banan.

Inför Falun Tour

I morgon går starten av första etappen av Falun Tour. Tydligen är det 130 km som ska avverkas i morgon. Starten går kl 10 vilket i stort sett är det enda vi vet då informationen om tävlingen är ytterst bristfällig. Vi hoppas att det finns några på plats vid starten i morgon

Vi får se hur det går då jag varit förkyld hela veckan och inte cyklat sedan förra söndagen. Troligtvis mindre bra.

Asfalt är hårt

Jag och brodern åkte till Skellefteå för att cykla krafttrampen i dag. Jag var rätt orolig för formen då jag känt mig dålig några veckor. Det visade sig dock att formen var betydligt bättre än förväntat. Den var till och med ganska bra. Jag kände mig stark och pigg hela dagen och både jag och brodern var tom lite aktiva i klungan och jagade in en del utbrytningar.

Som alla andra år jag kört denna tävling så kom det en hel del regn. Efter drygt halva turen så öppnade sig himlen och regnet öste ner. Det var dock stor förbättring jämfört med fjolåret då det var ca 10 graders temperaturskillnad.

Med ca5 kilometer kvar av loppet letade jag mig fram i klungan för att vara bra placerad inför den trixiga avslutningen. Jag låg ett tag längst fram i klungan och drog i ett relativt lugnt tempo. Inte helt oväntat kom det då en attack på yttersidan. Lite mer oväntat var dock att en snubbe valde att försöka täppa luckan genom att köra om mig på insidan där det inte fanns någon plats. Det innebar att han tryckte till mig rejält med axeln varpå jag åkte ner i asfalten. Att glida på asfalten i ca 40 km/h med bara ett tunt lager av lycra på sig var en rätt annorlunda känsla. Tur vara dock att jag låg ganska långt ut på kanten i klungan när jag gick i backen vilket gjorde att det inte blev en masskrasch. Det var bara en person som drogs med. Han hade dock fått ned farten rätt rejält vilket gjorde att han klarade sig rätt bra.

Även jag klarade mig rätt bra och kom undan med lite skrapsår på ena knäet och armbågen samt ett sår på höften.

Tyvärr så fick sig bakväxeln en rejäl smäll vilket gjorde att växelörat blev ordenligt snett. Det besvärliga är att det är ytterst tveksamt om jag hinner få hem något nytt innan helgen då det är tänkt att vi ska åka till Falun för 5 dagars cykeltävling. Kommer bli svårt att tävla utan fungerande cykel.

Bjuder på lite naken hud:

Vännäs Multisportrace 2011

Andre & Mats efter luftmadrasspaddling
Foto: Erik Åström - Åströms Sportfoto

Nu har 2011 års upplaga av Vännäs Multisportrace avgjorts. Deltagarantalet var tyvärr det lägsta på länge då några av de mer rutinerade lagen lämnat återbud av olika anledningar. I varje fall kom det 5 lag till start och det blev ett mycket jämt race; tre lag inom 3,5 minuter efter drygt 4 timmars tävlande bestående av löpning, paddling, luftmadrasspaddling och cykling.

Tyvärr så tvingades två lag bryta. Båda lagen pga av mycket stygga punkteringar.

Vinnare blev debutanten Mats Tellné tillsammans med Lars Lindblad. Lars tog sin tredje seger på tre starter. De var stabila rakt igenom och höll ett högt och jämt tempo.

För egen del blev det en misslyckad tävling. Först kändes kroppen grymt seg och jag var riktigt dålig där jag i vanliga fall brukar vara rätt stark - i löpningen upp för de branta backarna. Sedan när jag väl plågat mig igenom detta och fick jobba i mitt rätta element, på cykeln, så hann vi bara knappa 20 minuter innan jag skar upp däcksidan på cykelns bakhjul mot en sten vilket gjorde det omöjligt att laga punkteringen. Bara att ge upp med andra ord och sikta in sig på revansch 2012.

Fullständiga resultat finns här

Efter dödsregn kommer sol

I kväll tog jag och bror en cykeltur i kvällssolen. Det kändes bra efter söndagen då vi cyklade tävling i vädret från helvetet. Det regnade, blåste och var 6 grader.

Jag var värdelös och kall så jag bröt och tog mig till starten istället för att cykla ytterligare 5 mil. Det beslutet gjorde att jag i varje fall klarade av att klä av mig själv efteråt vilket inte alla andra deltagare klarade av efter målgång. Några av deltagarna var så nedkylda att de var tvungna att bli av och påklädda av släkt och vänner. Förhållandena gjorde att det var så långt ifrån cykelpropaganda man kan komma.

I morgon bär det av på en långtur tillsammans med bror och K.

Bjuder på två bilder från kvällens tur:

Dubbla permiärer

Förra söndagen begick jag dubbla premiärer. Det blev premiär i tävlingsklass i ett cykellopp och det blev premiärkrasch med racercykeln.

I samband med att det skulle positioneras inför spurten så korkade jag ihop med en medtävlande och gick i asfalten. Jag hade definitivt chans på topp 10 av 30 startande men nu blev det en 21 plats istället efter att ha fått syna asfalten på lite för nära håll.

Det gick dock relativt bra och jag kom undan med en höftkaka som i stort sett är helt återställd såhär en vecka senare och en litet skrapsår på knäet.

Punktering och regn

Jag kände igen mig i går när jag stod på startlinjen vid motionsloppet Storsjön runt. Det regnade och var kallt, dvs samma typ av väder som det varit vid alla lopp jag ställt upp i i år. Skönt att känna sig trygg med förutsättningarna...

Efter att ha suttit med i tätklungan i 90 km var jag tvungen att släppa iväg dem på jag för andra loppet på raken fick punktering. Efter punkteringen blev det att rulla in resterande 11o km med folk som droppat av från snabbåkarna. Om jag inte drabbats av tekniska problem så kanske jag vunnit hela loppet...

Förövrigt har jag nu beställt nya däck från min materialleverantör.

DNF

Idag avgjordes 2010 års upplaga av Krafttrampen i Skellefteå. Det blev ingen munter tillställning för min del.

En sak som inte var så munter var att det regnade, blåste och var ca 10 grader. Inte riktigt det väder man förväntar sig i juli.

Nästa sak som inte var munter var att jag fick punktering efter ganska exakt 3 km. Jag stannade, bytte slang relativt snabbt och skulle sedan fylla på däcket med min medhavda kolsyrepatron. Tyvärr gick det åt skogen och mängden luft som kom in i slangen var ytterst begränsad. Loppets följebil stannade i samma veva som detta och jag tänkte att han har ju en pump att låna ut. Tji fick jag för det hade han inte. Han sa istället - "ja men då går du tillbaka antar jag". Det var med andra ord bara att vända tillbaka till fots.

När hade gått ett tag så mötte jag de som skulle cykla den korta banan. De hade startat ca 15 minuter efter oss. Ingen av dessa hade heller någon pump att erbjuda. Efter ytterligare en liten promenad så stannade följebilen för kortbanan och hör och häpna, han hade en pump. Jag pumpade nu upp däcket och bestämde mig för att köra 50 km banan för att få ett träningspass och ha något att göra innan mina kamrater skulle komma i mål.

Jag matade på i ett bra tempo för att vara mig och effektmätaren till min polardator visade den högsta snitteffekt jag haft någonsin. Formen var med andra ord hyfsad idag.

Mina kamrater hade även de problem. Klasse var ur slag efter en förkylning i veckan och fick dessutom problem med ett vint bakhjul så han klev av. Titanen fick punktering efter ca 3 mil och valde då liksom jag att köra den korta banan. Tomas var den enda som genomförde hela banan, dock inte helt utan tekniska problem då muttern till sadelinfästningen skruvades upp så han fick köra ett antal mil med en instabil sadel.

Inte den mest lyckade cykeldagen med andra ord.

La Pinarello

Nu är jag åter i Sverige efter en dryg vecka i Italien med bas i Venedig.

Orsaken till resan var att jag skulle cykla la pinarello cycling marathon vilket jag även nästan gjorde. Istället för Grand Fondo blev det Medium Fondo. Vi fick med andra ord inte köra hela banan utan alla körde det kortare alternativet som fanns.

I informationen som lämnats ut innan loppet stod det att loppet skulle genomföras oavsett väder och att det bara var naturkatastrofer som skulle kunna hindra ett genomförande. Natten innan tävlingen var det tydligen rätt nära en naturkatastrof då en riktigt dödsstorm kom in över området. Det hade varit ca 40 grader rätt länge och ett åskoväder med rejäla stormvindar bröt ut. Detta gjorde att delar av vägarna blev blockerade och att vi inte fick cykla det stora berget som skulle ingå i tävlingen.

Istället för 205 km och 3250 höjdmeter blev det 135 km och ca 1000 höjdmeter. Helt klart en liten missräkning men inget som någon kunde påverka.

Tyvärr hade åskovädret dragit bort helt när starten skulle gå vid 06:45 vilket gjorde att det regnade rejält och var ganska kallt. Då starten sköt fram i nästan 2 timmar så frös jag rejält. Inte riktigt vad jag trodde dagen innan då termometern visade på +41 grader.

Den bana vi fick köra var trevlig även den även om det var något annat än vad jag ställt in mig på. Helt klart trevligare att cykla genom vinodlingar än genom tallhed som han gör här hemma. Det gick bitvis ganska fort i den klunga som jag låg i och bitvis gick det extremt långsamt. Framförallt var det i första backen det gick långsamt, så långsamt att jag bitvis fick stanna. Så gick det när drygt 2000 cyklister kom till en 4 km lång backe med 8% snittlutning utan att fältet hunnit sprida ut sig ordenligt.

Efter ganska exakt 4 timmar ute i naturen så kom jag i mål rätt trött trots allt.

Här är två bilder på trängseln i första backen:


Förövrigt konstaterar jag att jag är bättre på att cykla uppför än nedför.

Tävlingsprogram

Nu har jag rekat möjliga motions/tävlingsarrangemang att delta i denna sommar.

18/6 Vätternrundan - Motala 300 km
10/7 Sundsvall Classics - Sundsvall 73/104/187 km
18/7 La Pinarello Cycling Marathon Treviso 210 km
25/7 Krafttrampen - Skellefteå 100 km
31/7 Storsjön runt - Östersund 200 km
7/8 Tour of jämtland - Åre/Trondheim 214 km
15/8 Gimonäs Bikeboost - Umeå 130 km

De fetmarkerade är redan inplanerade. Kanske lika bra att planera in allt.

Någon som sugen på att vara med på något?

Backar

Hittade en profil över den jättestora backen som ingår i Pinarello Cycling Marathon.

Den ser ganska jobbig ut. 23,8 km med totalt 1472 meters stigning. Den totala klättringen är dock större eftersom det går utför en bit där på mitten. Ett tillfälle att vila - riktigt slappt med andra ord.De första 12,5 km av backen är inte så slappa. 1200 höjdmeter och bitvis ganska så brant. Eller ska man säga sjukt brant?

Som sagt så tror jag det finns en liten risk för att detta kommer bli ganska jobbigt.

lapinarello cycling marathon

Jag är nu anmäld till lapinarello cycling marathon. Väntar på besked att anmälan är giltig och godtagen.

20,5 mil och 3 700 härliga höjdmeter i Italien den 18 juli.

Start och mål i Terviso, ca fyra mil från Venedig.

Fiasko

Idag var det dax för Henriks multisporttävling i Holmsund. Likt fjolårets upplaga utgick vi från Umeå Orienteringsklubbs motionsorienteringskartor över Holmsund och Obbola. Vi skulle ta alla kontroller plus paddla en rejäl sväng.

Tyvärr blev det ingen lyckat tävling för mig/oss. Först och främst gjorde jag illa knäet när vi skulle stiga ur kanoten första gången. Det gjorde att jag inte kunde genomföra löpningen. Min lagkamrat fick springa själv medan jag väntade vid kanoterna. Jag vred till knäet och hade rejält ont ett bra tag men det värsta släppte då jag gick fram och tillbaka på en stig samtidigt som Greger sprang runt i skogen.

På paddlingsdel två så fortsatte problemen. Vi skulle paddla i havet och vågorna gick höga. När vi skulle runda en udde slog en ordentligt stor våg in i kanoten från sidan vilket fick till följd att vi gick runt. Vi gick runt ytterligare en gång när vi försökte ta oss upp igen. Tydligen paddlade de andra lagen inte runt udden utan drog kanoterna över den. Inte helt enligt reglerna enligt vår tolkning... :-)

Sedan var det en kortare löpsträcka följt av en lång cykling. Cyklingen gick rätt bra. Vi lyckades hålla ett rätt högt tempo och jag hade rätt okej tryck i pedalerna. Problemet var att vi orienterade som klåpare (eller rättare sagt främst jag). Vi gjorde en riktigt grov miss som jag var ansvarig för plus några till mindre som vi båda bidrog till. Totalt cyklade vi ca 1 mil längre än de andra plus att vi stod still en hel del tid för att försöka klura ut vart på kartan vi var. En av gångerna lyckade vi inte eftersom vi var utanför...

Totalt sett var vi ute ca 4 timmar och 45 min och kom in 55 min efter de som var snabbast. Riktigt jäkla dåligt faktiskt. Men det kanske var på tiden att det gick dåligt i denna typ av kompistävling. Jag hade ju 4 raka vinster innan :-)