lördag 31 december 2011

Brev till Junior

Jaha då var år 2011 till ända. Det har onekligen varit ett intressant år. En sammanfattning av vad som hänt på bloggen kommer att publiceras kommande veckan främst innehållande trams och fåningheter, dvs så som det vanligtvis brukar se ut här.

Det största som hänt mig har dock inte varit så omskrivet här på bloggen och det är att det numer bor en liten pojke här. En pojke som jag är otroligt stolt över att vara pappa till trots att han är ganska tjock och har rätt dålig motorik.

Jag tänkte skriva några rader till honom här att läsa den dagen har lärt sig läsa. Det är ganska snart om han har fått sin mammas språkliga begåvning men väsentligt senare om han fått den språkliga begåvningen efter mig.

Hej Henning!

Bara så du vet så är jag otroligt stolt över dig och jag kommer vara stolt över att vara din pappa nästan oavsett vad som händer i livet. Jag kommer vara stolt även om du är sämst i fotbollslaget (jag vet hur det är att vara sämst i laget). Jag kommer vara stolt oavsett om du blir ingenjör eller lokalvårdare (tom om du blir revisor). Jag kommer vara stolt oavsett vad du väljer att göra bara du väljer något som du tycker om och älskar.

Jag vet att stoltheten bitvis kommer vara ganska ensidig då jag stundtals kommer att skämma ut dig. Jag kan bete mig rätt omoget ibland vilket du nog kommer tycka är sjukt pinsamt när du blir lite äldre. Jag hoppas dock att du kan förlåta det. Jag kommer dessutom inte förstå alla nymodigheter som du och dina vänner kommer ta till er blixtsnabbt och hoppas du kan förlåta mig för att jag är gammal och trög och att du har tålamod att lära mig det viktigaste.

Sedan har du tur som har en sådan fantastisk mamma. Något av det bästa med din mamma är att man alltid kan vara sig själv när man är i närheten av henne. Hon delar mitt liv samtidigt som hon låter mig ha ett eget på ett helt perfekt sätt. Jag tror hon kommer göra likadant för dig. (även om du nog bitvis kommer tycka att hon lägger sig i för mycket)

Dessutom förstår hon mig som ingen annan gör. Ofta räcker det med en blick för att hon ska förstå vad jag tycker och tänker om något. Troligtvis kommer hon förstå dig ännu bättre, i varje fall fram tills du är 14 och tycker att vi båda inte fattar nått. Ett tips är att du ska lyssna på henne. Hon är den smartaste och intelligentaste person jag vet även om hon ibland gör sig lite dummare än vad hon är då hon låtsas att hon inte vet hur saker fungerar. Lyssna hellre på henne än på mig.

Jag hoppas din barndom blir fylld av lek, glädje och skratt. Att du tror på dig själv och gör det du tycker om. Det kommer alltid finnas människor runt dig som älskar dig för att du är du.

Kom ihåg att de gånger jag och din mamma är sådär dumma och inte låter dig göra saker som alla andra får så beror det på att vi vill ditt bästa och bryr som om dig. Att alla fel som vi gör beror på att vi tror att det är rätt.

Du och jag kommer nog att bråka som fan. Jag kan bli arg och det kan även du blir. Men har jag fel så vill jag höra det för jag vill att du ska vilja saker. Troligtvis kommer jag ändå inte att ändra mig men jag kanske inser i efterhand att jag hade fel och lär mig något av dig till nästa gång.

Jag kommer försöka finns där för dig oavsett vad som händer och hoppas att du vågar ringa mig vad än som hänt.

Bara så du vet så var natten du föddes det häftigaste jag varit med om (om vi bortser ifrån den där incidenten med läkaren i Nokiastövlar). Men något som är nästan lika häftigt är när du ler med hela ansiktet och kvittrar av glädje så som du så ofta gör. När du gör det är det nästan så som att mitt hjärta håller på att spricka av kärlek.

Jag säger det igen: Jag är så omåttligt stolt över dig Henning!

5 kommentarer:

  1. Fint skrivet.Fick mig att gråta en skvätt :=)

    SvaraRadera
  2. Mycket fint skrivet! Fick även mig att gråta en skvätt!

    Jag är så stolt över dig också! Jag är ju Din mamma!

    Jag är också stolt över dina bröder samt över mina barnbarn!
    Kram

    SvaraRadera
  3. Verkligen fint skrivet. Drt kom även tårar för mig.
    Kram.
    Far

    SvaraRadera
  4. Mäh. Nu måste ju mostern börja året med att grina.

    SvaraRadera
  5. Jaha, även jag blev tvungen att plocka fram näsdukarna... Mycket fint skrivet!

    SvaraRadera