söndag 21 december 2014

Igång igen, denna gång på riktigt?

Jag skrev ju ett inlägg för ca en månad sedan att jag var igång med träningen igen. Det tog dock bara ca en vecka innan jag drabbades av förkylningen från helvetet och tvingades till ytterligare två veckors uppehåll. 

Förra söndagen körde jag dock återigen igång och då med ca 40 min ganska lugnt. Efter det har jag kört 4 intensiva pass i veckan bestående av ett pass tabata, ett med 3*3 min intervaller, ett med 30/15 intervaller i två sett om 9,5 min och idag ett pass med 4 st 3 min intervaller. Alla pass har sista intervallerna avslutats på 95-96% av maxpuls. 

Förhoppningen är att denna kickstart ska ta mig tillbaka till hyfsad form ganska snabbt. 

söndag 23 november 2014

Tillbaka?

Efter 8 sorger och 14 bedrövelser i form av käkfraktur, motivationsbrist, förkylning och bihåleinflammation var jag idag åter uppe på monarken och kunde genomföra ett helt träningspass på första gången på mycket länge.


Passet i sig var verkligen inget att skriva hem till mamma om men förhoppningsvis var detta starten på en riktigt bra träningsperiod. Första indikationen på om det blir så eller ej får jag redan i morgon då jag med spänning ser fram emot hur bihålorna reagerar. Förhoppningsvis ballar de inte ur igen.

söndag 14 september 2014

Friska familjen - NOT

Nu har det gått precis en vecka sedan min krasch som resulterade i en käkfraktur. Det har gått relativt ok och jag har faktiskt inte haft så farligt ont.

Det har gått rätt bra att få i mig tillräckligt med näring men det ska sägas att det är rätt tråkigt att bara äta flytande föda och inte kunna få i sig "riktig mat". Det finns ju många som går på sopp/pulverdiet eller som fastar och tycker det funkar bra. Skillnaden är dock att det är då är ett aktivt val och min flytande diet är långt i från självvald.

I övrigt så är det ganska ansträngande att socialisera med andra människor då det är jobbigt att prata med stängd mun några längre stunder och ofta kommer då huvudvärken som ett brev på posten.

Det är dock tur att när jag är något ur fas att övriga familjen är pigg...

I fredags fick frun ordentligt hög feber och hudutslag vilket misstänks vara rosfeber så nu går hon på rejält mycket antibiotika och dessutom kortison.

Som inte det vore nog så fick junior öroninflammation i natt och över 39 graders feber så det är verkligen klackarna i taket här nu.


måndag 8 september 2014

Nu blir det soppa efter årets andra rejäla krasch

Igår var det ett gäng VCK:are som åkte till Obbola för att testa MTB-banan där. Jag kände mig lite för förkyld för att följa med men bestämde mig på eftermiddagen för att köra ett lugnt pass i Nordmaling med omnejd.

Efter att ha kört ca 40 minuter hamnade jag på ett elljusspår och då var olyckan plötsligt framme.I en utförsbacke tänkte jag att jag inte skulle göra som jag alltid gör, dvs fegbromsa i kurvan som kom efteråt. Det visade sig vara en jävligt dålig idé då framhjulet skar ned i det lösa gruset och jag fick ett kast som gjorde att jag flög över styret.

Det visade sig även vara dåligt  och göra ont att bromsa från ca 35 km/h till 0 enbart med ansiktet.

Jag kände direkt att det tagit rejält och blodvitet som uppstod visade på samma sak. Efter att ha legat ner i någon minut fick jag upp telefonen och ringde till frun och bad om att bli hämtad. Jag tog mig sedan upp på benen och började gå de ca 500 m som det var ut till närmaste väg.

Väl ute på vägen satte jag mig i diket och väntade på skjuts. Jag kände då att käken inte alls kändes bra och att jag hade rejält ont i bröstryggen.

Väl inne på akuten fick jag komma in direkt och fick för första gången prova morfin intravenöst.

Sedan blev det väntan i både diverse rum och diverse korridorer för att röntga både rygg och ansikte.


Röntgen visade att ryggen var hel men att käken inte var lika hel utan att den skulle behöva behandlas.

När de fått besked om att ryggen var ok blev det rengöring av såren jag fått i ansikten och återigen åkte borstarna fram. Sedan blev det att både sy och limma.




Efter ca 6 timmar fick jag åka hem får att direkt på morgonen infinna mig på käkkirurgen. De hade fattat beslut om att inte operera utan att mobilisera till käken i rätt läge och sedan fixera ihop tänderna för att håla käken helt still.

Det blir alltså soppa ett bra tag nu framöver. För tillfället får jag dock inte ens i mig soppa då läpparna är så svullna att till och med självaste Kissie skulle vara avundsjuk.

fredag 29 augusti 2014

Träningstävling och bikeboostbanan

Igår körde vi i Vännäs CK årets fjärde träningstävling. Det blev något färre deltagare än tidigare omgångar då ett antal personer inte kunde vara med på grund av att de var bortresta eller sjuka.

Det blev dock rejält jobbigt trots att vi var få och sista 20 minuterna körde jag själv då jag lyckades gå ifrån de övriga vilket gjorde att det blev ett riktigt bra tröskelpass.

Idag har jag och Mats provkört banan som söndagens Bikeboost MTB kommer att gå av stapeln på. Mats är anmäld till loppet och jag hade ett tag en tanke på att köra men nu efter bantestet har jag bestämt mig för att inte blir någon start då jag helt enkelt inte tyckte att banan var rolig.

Bitvis var den rejält trixig och krokig och som jag skrivit förut så är jag riktigt kass på den typen av cykling.

Jag gillar cykling i hög fart och vissa partier i denna bana var det riktigt långt ifrån hög fart utan snarare knappt styrfart för min del. Självklart går det att köra mycket fortare än vad jag gjorde men då jag inte har den förmågan tycker jag inte heller att det var kul.

Många kommer säkert att gilla banan men jag är inte en av dem, därför stannar jag hemma på söndag och önskar de som kör lycka till.

måndag 25 augusti 2014

Monarkpremiär och wattrekord

På grund av diverse omständigheter så var det omöjligt att hinna med någon träning utomhus innan det blev mörkt. Därför fick det bli premiär på monarken för denna säsong.

Innan passet roade jag mig med att flytta över power2max vevpartiet från racern till monarken för att kunna logga watt i cykeldatorn. Det är förövrigt rätt enkelt att göra och hela proceduren tog under 10 minuter och hade det inte redan suttit ett vevparti i monarken hade det tagit typ halva tiden.

Själva träningen bestod av 20 minuters uppvärmning följt av 20 minuter så hårt det gick. Första 15 minuterna snittade jag 331 watt men var då riktigt trött så jag var tvungen att sänka intensiteten ett par minuter men lyckades sedan gräva fram en hyfsad avslutning sista 1,5 minuterna vilket gjorde att snittet över tjugan landade på 329 watt vilket är nytt rekord för min del.

329 watt är ingen våldsam ökning mot vad jag körde på monarken i vintras men å andra sidan brukar jag prestera de högsta wattsifforna i slutet av inomhussäsongen och har tidigare år tyckt det varit svårt att hålla upp watten under utomhussäsongen då det blir betydligt större andel längre pass.

söndag 17 augusti 2014

Cykelvasan 2014 - nöjd!

Gårdagen blev verkligen en heldag. Den startade 04:00 då klockan ringde och det var dags för uppstigning. Jag och bror klädde på oss cykelkläderna och en hel del överdragskläder och begav oss ut i kylan för att rulla 15 minuter med cyklarna innan vi styrde kosan mot bussarna som skulle ta oss till starten av Cykelvasan.

Bussturen ägnades åt att inmundiga frukost, kolla väderprognosen en sista gång och ladda för loppet så gott det gick. Dessutom bekymrade jag mig för hur ryggen skulle hålla för 95 km cykling i kallt väder.

När vi närmade oss startplatsen började det dessutom regna vilket inte kändes optimalt.

Efter att vi klivit av bussen så tog vi cyklarna och cyklade en bit upp i startbacken. Jag var dock tvungen att vända och uppsöka en toalett för att sköta lite bestyr innan loppet. När jag kom ned för backen lämnade jag min cykel i startfållan och gjorde sedan det jag skulle. Tomas värmde upp lite länge vilket gjorde att han hamnade 5-6 rader längre bak i fållan.

Sista tiden innan vi var tvungna att ställa oss i vid starten tillbringades tryckandes i ett tält för att undvika regnet och kylan så gott det gick.
Foto: Tomas Åström
Lagom till start slutade det dock regna men kylan bestod, jag kollade på temperaturangivelsen på min cykeldator ett par minuter innan start och den visade då på 5,8 grader. Det visade sig i efterhand att snittemperaturen varit 6,6 grader under loppet och jag var nöjd med att ha kört med både arm och benvärmare.

När starten gick tog jag det väldigt lugnt ett par hundra meter till Tomas hunnit ikapp mig. Då började jag köra på i ett tempo som kändes bra men samtidigt kontrollerat. Tomas som innan start indikerat att han ev skulle köra försiktigt i första backen släppte in några personer mellan oss och sedan sprack det tydligen precis bakom mig vilket gjorde att han hamnade i en grupp bakom.

Efter backen fortsatte det i hög fart och jag hittade bra grupper att gå med i. I fjol hade jag min värsta del av loppet mellan startbacken och asfaltsutförslöpan som kommer efter ca 2 mil. I år kändes det klart bättre och mer kontrollerat även om jag insåg att jag av någon anledning är väsentligt sämre på att ligga på rulle när jag kör MTB än landsvägscykel vilket gjorde att jag med jämna mellanrum släppte småluckor till de framför som kostade onödig kraft. Förutom att det kändes bättre så gick det även fortare, drygt 2 minuter fortare.


Efter Evertsberg började jag hoppas på att loppet, med mina mått mätt, skulle kunna gå bra då ryggen fortfarande kändes relativt bra och även benen kändes ok och jag satte då upp en förhoppning att komma in på under 3 timmar och 10 minuter vilket skulle innebära en snittfart på över 30 km/h.

Även resten av loppet flöt på bra även om jag inte direkt trivdes i de leriga och slippriga partierna. Jag är i grunden en fegis som bromsar bort alldeles för mycket fart och det blir inte bättre då det är halkigt underlag.

Det var en del lera

Under loppet försökte jag räkna ut hur jag låg till mot 3:10 även om det bitvis var svårt att se på cykeldatorn pga av lera på både den och på glasögonen men de gånger jag såg något så verkade det positivt.

Med ca två mil kvar låg vi i en ganska liten grupp på 4-5 personer och växeldrog. Det kändes då fortfarande bra i benen och jag såg att vi hade mer än 40 minuter kvar för att komma in under min önskade tid vilket gjorde att jag insåg att det skulle gå vägen om det inte blev något haveri då jag också visste att sista milen är rätt lättåkt.

Lite besvärligt med sikten från och till
Efter sista kontrollen i Eldris gick det ihop till en större grupp som jag la mig långt bak i och fick en behaglig resa sista biten in mot mål.

Vid målet såg jag att klockan stannat med marginal på under 3:10 och den officiella tiden blev 3:06:05 vilket gav en snitthastighet på ca 30,6 km/h.

Tiden var en rejäl förbättring mot i fjol, 12 minuter och 40 sekunder snabbare och det var kul och välbehövligt för framtida motivationen att få till ett lopp i år där det både kändes bra och resultatet blev bra. Det var första gången i år jag lyckades med det och det var även mycket glädjande att ryggen höll och att det alltså var värt med både naprapat- och massagebesök veckan innan.

Tomas rullade in några minuter senare på tiden 3:08:53 trots att han haft en del problem på vägen med bland annat en tappad lins och halvtaskig känsla i kroppen.

Bröderna efter målgång
Efter målgång stannade vi kvar ett tag och snackade med våra klubbkamrater där de flesta gjort riktigt bra lopp och var nöjda med dagen. Särskilt värt att nämna var att Niclas Nyman körde på just under 3:11 vilket var 56:e bästa tid i motionsklass vilket innebär att det nu är färdigmotionerat för honom och att det blir att tävla framöver.

Även Åsa Nilsson gjorde en grym insats då hon körde in på 4:01 vilket var 1 timme och 40 minuter bättre än i fjol.

Några VCK-gubbar
Efter att vi fixat med bestyr så som att tvätta cyklar och oss själva såg vi till att få i oss lite av gratismaten. Vid matserveringen träffade vi några killar från Gottne som vi snackade med ett tag innan vi packade bilen och begav oss av hemåt. Vi hade då bara en resa på ca 56 mil framför oss men även den resan flöt på bra.

Nu när det blev ett lyckat lopp så är det väl mycket som talar för att det blir att köra även nästa år och då kanske jag måste satsa på att komma under de magiska 3 timmarna. För att nå det behöver jag ju bara förbättra mig hälften så mycket som jag gjorde i år jämfört med i fjol ;-)

onsdag 13 augusti 2014

Kittad inför Cykelvasan

Idag har jag kittat cykeln inför Cykelvasan så att den förhoppningsvis kommer vara riktigt snabb.

Det jag har gjort är att byta ut hjulen till en lättare uppsättning med ett par Schwalbe Thunder Burt på.

Hjulen som jag monterat är Mavic Crossmax SLX som jag fått låna inklusive däck från Mats T, tack så mycket.

Framhjulet inkl däck och bromsskiva är ganska exakt 300 gram lättare än den gamla uppsättningen och bakhjulet 487 gram lättare. En rejäl viktminskning och förhoppningsvis är även däcken snabbare än de Rocket Ron/Racing Ralph jag hade på tidigare.

Jag har även skruvat på en klinga med 40 tänder istället för den med 36 som satt på original. Det gör att det kommer gå ca 5 km fortare innan jag börjar studsa i sadeln.

Nu när cykeln är redo hoppas jag att även kroppen kommer vara redo och att ryggproblemen ger med sig. I går var jag hos en naprapat och fick en behandling och i morgon är det dags för massage.

Naprapaten liknade min rygg med en böjd tumstock istället för en jämn båge och såg bara genom att titta på ryggen att muskulaturen kring ryggraden var kraftigt irriterad. Inte helt optimalt med andra ord.


måndag 11 augusti 2014

Vännästrampet 2014

Då var 2014 år upplaga av Vännästrampet avklarat och det blev ett lyckat arrangemang med deltagarrekord trots att det regnade rejält timmarna innan start. Det visade sig dock att vädret under loppet skulle bli riktigt bra för cykling med uppehåll hela vägen och perfekt temperatur just under 20 grader. Vädret höll även i sig efter loppet så att vi kunde fika utomhus på Vännäs Bad och Camping vilket var trevligt.

För egen del blev det tyvärr ingen succé även om jag både kom till start vilket var högst osäkert igår.  Jag kom också i mål vilket var osäkert under loppet då ryggen kändes långt ifrån bra och jag funderade ett tag på att kliva av i Nordmaling men bestämde mig att köra vidare.

Fram till Nordmaling hade det gått på i bra fart men med få attacker och utbrytningsförsök. Efter ganska exakt halva loppet hände det dock något och då rejält.

Det var några starka cyklister som gick fram och skapade en liten lucka till klungan och jag låg med i den gruppen och tog en kort förning där jag tryckte på så bra jag kunde, just efter detta kom det ytterligare en tempoväxling som jag inte var med på så det blev en lucka på 10-15 meter som jag försökte täppa utan att riktigt lyckas.

Jag fick då hjälp av Henrik Sjöberg från Gimonäs och vi låg bakom ett tag men jag kroknade och vi väntade in en grupp bakom på 8 man och försökte då jaga ikapp de 5 utbrytarna. Efter ett tag kom vi ikapp en av dem men i takt med att folk blev trötta så funkade samarbetet i gruppen allt sämre och de fyra kvarvarande utbrytarna försvann ur sikte. Den enda i gruppen som egentligen aldrig verkade trött var Henrik Sjöberg som var sjukt stark hela dagen och han körde till och med ifrån gruppen ett tag och cyklade säkert 15 km solo.

Jag var bitvis rejält trött men körde på så mycket jag bara kunde med trötta ben och värkande rygg och hoppades att vi skulle kunna fånga in ytterligare någon utbrytare vilket gruppen också gjorde i målbacken. Detta gjorde dock att jag var helt rökt i backen och inte hade något alls att komma med och blev tyvärr sist i vår grupp vilket innebär en 12:e plats.

Nu hoppas jag att jag får ordning på ryggen till nästa helg då det är dags för cykelvasan och att jag få får till ett riktigt bra lopp för första gången i år då utfallet hittills inte varit direkt lysande och ser ut som följande:

Krafttrampen MTB - krasch med 2 missade lopp som följd
Krafttrampen lvg - ok känsla med halvdålig placering
Eliasjakten - dålig tid och havererad rygg
Vännästrampet - ont i ryggen och fråncyklad i målgångsbacken.

Denna dåliga resultatrad är årets facit trots att jag visat bättre form än någonsin på träning, man kanske är sämst när det gäller.

Avslutar med att bjuda på några bilder tagna av Erik Åström, fotograf och journalist på Umeå tidning

söndag 10 augusti 2014

Målgångsfilm från Vännästrampet

Jag tog mig både till start och i mål i Vännästrampet trots en allt annat än bra rygg. Resultatmässigt blev det dock inget att skriva hem till mamma om. Jag var i gruppen som gjorde upp om fjärdeplatsen men en havererad rygg och trötta ben gjorde tyvärr att jag inte hade något alls att komma med i målbacken.

En mer utförlig rapport kommer senare. Här kommer dock en film från spurten om segern. Det var Tobias Rosenkrantz från Sävar CK som var snabbast.

lördag 9 augusti 2014

Pilat och klart samt havererad rygg

Eftermiddagen har jag tillbringat tillsammans med bror i bil runt Vännästrampetbanan för att märka upp banan. Det blev en runda som tog klart längre tid än att cykla runt den, efter drygt 4 timmar var vi klara.

Nu ser det varje fall grymt bra ut med de skyltar som Kjell Ekholm fixat:


För egen del ser det tyvärr inte alls lika bra ut inför morgondagen då min rygg har havererat fullständigt. Det var Eliasjakten som satte igång det hela och sedan blev det sämre av torsdagens rätt hårda pass och dagens 4 timmar i bil gjorde inte heller susen. Nu krävs det en rejäl förbättring under natten för att jag överhuvudtaget ska ta mig runt banan i morgon.

tisdag 5 augusti 2014

Eliasjakten - rejält utanför komfortzonen

I söndags åkte jag och Mats upp till Piteå för att köra Eliasjakten som är ett långlopp på MTB. Enligt uppgifter innan så skulle banan innehålla väldigt mycket stig med en hel del tekniska inslag vilket gjorde att jag inte hade några prestationsmål utan såg det som ett tillfälle att öva på just det som jag är som sämst på, att cykla stig.


Ryktet om banans karaktär visade sig vara sant, verkligen sant, då banan i stort sett endast gick på stig och det fanns en del avsnitt som var klart svårcyklade för en cyklist med så bristande MTB-teknik som jag har. På vissa partier körde jag så långsamt att jag var orolig att jag skulle på p-böter. Detta gjorde att jag hamnade en bra bit ner i det ganska lilla startfältet trots att jag låg på en hög ansträngningsnivå och tyckte det var riktigt jobbigt.


De långa och många stigpartierna slet på rejält och gjorde att jag inte heller riktigt vågade trycka på på det få gruspartierna som vanligtvis är min styrka utan försökte istället nyttja dem för att få lite återhämtning.


Vid varvning var jag rejält trött och då framförallt i ryggen. Men tydligen slet banan även för andra och jag plockade 5 placeringar under varv två. I efterhand såg jag att jag lyckades hålla ihop hyfsat och att det bara skiljde 2 minuter mellan mina varv.

Efter 3 timmar och 14 minuter gick jag i mål på en 9:e plats av 27 anmälda i motionsklass(21 som gick i mål) och drabbades direkt efter målgång av kramp i ländryggen.

Mats körde som vanligt på riktigt bra på stigarna och cyklade ca 6 min snabbare än mig vilket räckte till 6:e plats i motion (endast 20 sek från 4) och 12:e plats totalt.


Det blev alltså en riktig genomkörare och jag har nog aldrig varit så trött i hela kroppen efter ett cykelpass men förhoppningsvis har jag blivit några procent mindre dålig på stigcykling efter detta lilla äventyr i sadeln.

fredag 1 augusti 2014

Hämtat ny leksak - Garmin Virb Elite

Igår fick jag meddelande om att jag hade ett paket som väntade på mig i Vännäs. Jag tog därför bilen från stugan till Gräsmyr där jag parkerade bilen för att ta cykeln till Vännäs för att hämta upp paketet och sedan cykla tillbaka till Gräsmyr. På så vis fick jag ett lagom långt träningspass samtidigt som jag kunde hämta upp min nya leksak, en Garmin Virb Elite.


Det är en så kallad actionkamera så tanken är att jag ska börja skjuta grymt häftiga bilder och filmer framgent.

Jag passade på att testa den på vägen hem från Vännäs genom att ta några stillbilder och några korta filmer.


Filmen nedan är inte så mycket att hänga i julgranen då ljuset var dåligt och det var smuts på linsen men den visar en rolig funktion, att man kan koppla ihop kameran med cykelns sensorer så att hastighet, watt mm syns i filmen.



onsdag 30 juli 2014

Cykling med svamphjälm från Jula

I förmiddags åkte jag och resten av familjen in till Umeå för att utföra lite ärenden. Planen var att jag sedan skulle jobba några timmar medans de övriga tog bilen till stugan och jag cykeln.

Ganska precis när vi kom till Umeå så kom jag på att jag glömt hjälmen. Det kändes inte som en god idé att cykla utan och det kändes inte heller som en bra lösning att hoppa över cyklingen och tvinga familjen att vänta på mig.

Lösningen fick istället bli att åka på Jula och inhandla en hjälm för drygt 100 kr. Den hade inte direkt någon slimmad profil utan ser snarare lite mer ut som en svamp.


Gällande passformen finns det även lite mer att önska där. Den tryckte på rätt bra i pannan och märket jag hade efter cyklingen var rätt påtagligt.


Cyklingen flöt dock på bra trots den något bristfälliga passformen på hjälmen. Det blev ett pass där jag bitvis tog det lugnt och bitvis tryckte på rätt bra. Jag körde framförallt i backarna och fick ihop 2 intervaller a 3 minuter på just över 400 watt och en intervall på 8 minuter på ca 350 watt plus en 10 minutare kring tröskel.

Totalt sett blev det en riktigt bra genomkörare.

tisdag 29 juli 2014

Lugn träning och eventuellt Eliasjakten på söndag

Idag kom det en målgångslista från Krafttrampen och enligt den var jag tydligen inte 11:e man utan istället nr 13 då det tydligen var så att de var 8 st som höll undan i utbrytningen och jag enligt listan var 5:a och inte 4:a i spurten även om jag upplevde det som jag gick om en kille precis vid mållinjen. Vilket som så spelar ju 11 el 13 ingen roll.

Träningen har varit lugn sedan i söndags då jag tog en vilodag igår och idag har jag rullat med MTB från stugan in till affären i Nordmaling via en mycket fin skogsväg.


Totalt blev det den liten extra sväng en timme lågintensiv träning. Tanken är att i morgon köra lite hårdare träning igen.

Annars har dagen mest bestått av bad och lek, helt klart trevligt när vattnet i havet utanför stugan håller en temperatur på 27,5 grader.

Förövrigt så har jag fått förfrågan av Mats T om jag är intresserad av att följa med till Piteå på söndag och köra Eliasjakten på MTB. Det som talar emot är att banan verkligen inte tycks vara något som passar mig då det enligt uppgift är rätt mycket stig som dessutom är rätt teknisk. Å andra sidan så är det precis det jag behöver bli bättre på och hur ska jag bli bättre om jag inte tränar på det. Dessutom hade jag tänk mig köra ett lite längre MTB-pass på söndag.

Än så länge så har jag någon dag till att fundera på och jag får se hur jag gör. Åker jag så blir det i varje fall att ta det som ett träningspass och försöka lägga bort prestationskraven.

söndag 27 juli 2014

Krafttrampen 2014

Idag var det dags för Krafttrampen på landsväg vilket är ett lopp jag har rätt dåligt facit i. Senaste två åren har jag missat pga av sjukdom och de två åren innan det blev misslyckade insatser då jag 2010 fick punktering efter 2 km och 2011 kraschade efter att ha blivit knuffad av en annan cyklist. Jag hoppades dock kunna bryta den negativa trenden i år.

Christer Helmersson hade även han bestämt sig för att köra och jag plockade upp honom vid 9-tiden för gemensam resa mot guldstaden. Jag hade även hört att bror var sugen på att ansluta från Burträsk där han är med husvagnen. Tyvärr så fick jag ett sms på vägen upp där han meddelade att han upptäckt att det var fel på framgaffeln på cykeln precis när han skulle sätta sig och åka in till loppet, minst sagt surt.

Väl framme i Skellefteå såg vi att startfältet var rätt stort med minst 60 startande i 90 km klassen och att det var ett antal starka cyklister på plats från Norrbotten och Skellefteå samt att även Gimonäs hade ett antal snabbingar på plats. Extra kul var att se att Tom Pietilä var på startlinjen och att han är så pass återhämtad efter sina problem med hälsan att han kan köra lopp igen.

Vi såg även att Christofer Svanefjord och Lotta Mårtensson som ibland brukar vara med och köra med VCK var på plats, kul.

Innan start var det tryckande varmt och termometern visade på ca 30 grader. Prognoserna sa dock att det en bit in i loppet skulle mulna på och även komma en del regn. Detta visade sig stämma på pricken och var ganska skönt även om regnet var väl kraftigt ett tag.

Christer het innan start

Första delen av loppet tog jag det rätt lugnt och låg en bit bak i klungan då jag var lite osäker på formen men efter en halvtimme började jag leta mig lite framåt. Efter knappa 4 mil kom vi till de första riktiga backarna på banan och då låg jag någonstans just efter mitten på klungan i närheten av några starka killar från Gimonäs vilket kändes som en ganska bra position. Det visade sig dock att det sprack en bit längre fram i klungan och helt plötsligt så hade en grupp på 9 pers en ordentlig lucka på ett par hundra meter.

Då ingen annan gjorde något bestämde jag mig för att försöka jaga ikapp och la in en kraftinsats. Jag var ett tag riktigt nära men började känna att jag snart skulle gå stum och tittade då bakåt för att hålla koll på klungan och tyckte inte de var så långt efter och uppfattade det som att de körde snabbare än gruppen framför och bestämde jag mig då för att slå av på takten och åka med klungan upp istället för att inte riskera att vara stum då vi gick ikapp. Detta visade sig vara ett felaktigt beslut då klungan inte gick ikapp utan större delen av gruppen (7/9) lyckades hålla undan hela vägen.

Efter att utbrytarna gått iväg försökte vi få igång en organiserad jakt i klungan men det gick sådär. Farten var ok och utbrytarna var i sikte nästan hela tiden men den där riktiga farten fick vi inte till då någon fungerade kedja egentligen aldrig kom igång något längre tag och med ca 3 mil kvar så var det som att det dog av. Helmersson var då uppe och drog i en backe men det var inte ens någon som ville ta hjul på honom och precis efter det kom det dessutom en riktigt kraftig regnskur som även den gjorde att farten avtog något.

Vi var då en grupp på ca 20 cyklister som skulle få göra upp om 8:e plats

Avslutningen var inget som riktigt passar mig då det var en snabb utförskörning och en del svängar sista kilometerna vilket inte är optimalt då jag är en fegis. I näst sista rondellen som är ca 500 meter från mål låg jag nästan sist i gruppen men lyckades jobba mig uppåt och slutade fyra i spurten vilket borde innebära en 11-plats. Helmersson var med i samma grupp och rullade in någon placering bakom, jag har dock inte koll exakt på vilken.

Sammanfattningen av tävlingen är att kroppen kändes rätt bra och jag var pigg hela vägen runt. Känslan är nog den bästa på något lopp sedan i Gottne i fjol sommar vilket var kul även om resultatet inte var direkt lysande.

Edit: Enligt officiella listan blev jag 13:e man då det tydligen var 8 st som höll undan i utbrytningen och jag enl den listan blev 5:a klungspurten även om jag själv upplevde det som att jag gick om en kille från Skellefteå alldeles vid mållinjen.

måndag 21 juli 2014

Distanspass i grekhettan

Igår var vi tillfälligt hemma ifrån stugan och då passade jag på att köra ett distanspass tillsammans med Tomas.

Vi körde Vännästrampetrundan och Tomas konstaterade likt jag redan gjort att den nya asfalteringen innan Nordmaling är av mycket dålig kvalité och att vägen nästan är sämre än innan de gjorde om den. Förhoppningsvis så är de inte färdiga utan ser till att förbättra beläggningen.

nyasfalterat...
Milen flöt på bra i värmen och vi cyklade mestadels bredvid varandra och pratade vilket var trevligt.

Planen var att stanna i Nyåker och fika på sommarcafét som finns där. Det visade sig dock att vi var för snabba då vi var där vid 12 och de öppnade först kl 13. Vi bestämde oss då för att rulla vidare till Bjurholm och istället äta lunch där.

Några kilometer efter Agnäs blev i omkörda av en traktor som låg och körde drygt 40 på platten och några km långsammare i backarna. Vi la oss bakom den och fick med andra ord riktigt bra pace i några km in till Bjurholm.

Varm Tomas väntar på mat
Efter en rejält tilltagen portion mat rullade vi hemåt och värmen tilltog ytterligare och ett tag visade termometern en bit över 30.

Varmt
 Turen blev 12,2 mil och snittfarten ca 33 km/h.

Efter hemkomst roade jag mig med att lasta in ved i vedboden i drygt tre timmar innan vi åkte tillbaka till stugan där vi idag mest sysselsatt oss med att svalka oss i havet.

söndag 20 juli 2014

Testat banan för Tolvtjärnsloppet

Jag fick frågan av Mats T om jag ville följa med och testa banan där Tolvtjänsloppet går och jag svarade såklart ja.

Så i torsdags bar det av i arla morgonstund mot Långsviksmon där banan startar och starten var minst sagt utmanande, först en asfaltsbacke följt av 15-16 km med nästan bara stig. Stigen var av mycket god kvalité och väldigt trevlig att cykla på. Jag hade dock rejält sega ben och är dessutom inte direkt snabb på stig så Mats fick stanna och vänta på den sega gubben ett antal gånger.

Fin stig men inte läge att tippa åt vänster
Senare på banan blev det lite mer transportsträckor med grusväg och även några kilometer med asfalt men inslaget av stig var fortfarande stort och av banans 66 km är ca 50% ren stig så gillar man stigcykling så är denna bana definitivt något jag rekommenderar.

En av få gånger jag var före Mats på stigarna
Förutom mycket stig innehåller även banan mycket backar och totalt antal höjdmeter är ca 1000 och många av backarna är dessutom rejält branta så de kan suga musten ur de flesta cykelbenen.

För egen del vakande kroppen till något på slutet och jag kunde hålla bättre fart både på stig och i backarna vilket gjorde att Mats inte längre behövde vänta på mig efter första timmen.

Banan var mycket bra utmärkt och de har gjort en kanonjobb med att preparera och röja så att den är i toppskick. Det känns som att det är många timmar som lagts ned på att få till banan så bra som den är.

Tolvtjärnsloppet går nästa söndag men för egen del blir det ingen start trots att banan är både bra och rolig då det nog istället blir Krafttrampen på lvg som går samma dag. Asfalt är fortfarande mer av hemmaplan för min del.

torsdag 17 juli 2014

En tung men mycket fin dag


Igår begravdes min brorsdotter Tova. Det var en otroligt fin och stämningsfull begravning och det är verkligen slående hur många människor den lilla tjejen hann beröra och påverka under sitt alldeles för korta liv. Kyrkan var i stort sett full av människor och alla som var där har starka och ljusa minnen av Tova.

Själva begravningsakten inleddes med att Tomas sjöng en egenskriven sång till Tova som var fantastiskt fin, stark och rörande. Sedan sjöng Tovas kusin, Cecilia, en mycket vacker sång. Jag är mycket imponerad av dem båda.

Även prästen förtjänar ett omnämnande då han pratade om Tova på ett väldigt bra sätt.

Efteråt var det minnesstund och det jag främst minns med Tova är hennes enorma kämpaglöd och humor. Som jag sa på minnesstunden var hon en älskare av slapstick och var inte sen att skratta om någon snubblade eller något liknande hände.

När det gäller kämpaglöden är hon verkligen en förebild och där finns det mycket att lära för många. Jag vet dock att den finns även hos den övriga familjen som också är riktiga förebilder.

Jag har sagt det förut men det tål att sägas igen: Tomas, Katarina - ni är fantastiska och skulle fler vara lika bra på att se ljuset i mörkret, att söka lösningar istället för problem och se varandras styrkor istället för svagheter så skulle världen vara en bättre plats

tisdag 15 juli 2014

Formen i antågande - pers på VCK-tempot

Idag tänkte jag få mig lite tröskelträning när jag tog ut cykeln på en runda och jag rullade därför mot VCK-tempobanan för att köra en sväng där.

Det blev ganska exakt 1 mils uppvärmning innan det var dags att börja trycka på. Jag tyckte det flöt på rätt bra och det kändes hyfsat hela varvet trots att jag kört två rätt hårda pass den senaste dagarna.

Sist jag körde denna bana fick jag en tid på 16:54 och jag kände att det gick klart snabbare idag vilket även tiden visade som blev 16:24 vilket gav en snittfart på exakt 39 km/h och bara var 2 sek långsammare än brors tid från träningstävlingen klubben körde i juni. Snittwatten landade på 314.

Att jag hamnade så nära brors tid som har ett grymt bra slätdrag när han är i form var förvånande och tyder på att min egen form är god och har förbättrats rejält sista veckorna. Nu är det bara att hoppas det håller i sig.



Efter detta hade jag tänkt mig att köra ytterligare en tempointervall, denna gång runt Västeråsrundan. Det började dock regna en hel del när jag var på väg dig och då jag bara var ett par hundra meter hemifrån vek jag ner mig och svängde av hem istället.

söndag 13 juli 2014

Cykling - bra på många sätt

Aktiviteten här på bloggen har varit låg senaste veckorna då det känts meningslöst att blogga om cykling då min brorsdotter Tova dog för 11 dagar sedan och bror med familj går igenom något av det värsta jag kan tänka mig, att förlora ett barn.

Idag var dock cyklingen riktigt meningsfull och då känns det även rätt att blogga om den.

Jag och bror träffades vid halv tio för att köra en riktigt klassisk runda då vi cyklade till Vindeln och tog en fika på Café Mjölnaren.

Vädret var fantastiskt, tempot var högt och det var som alltid trevligt att cykla med bror och idag kändes det lite extra bra att komma ut tillsammans. Efter rundan kan vi konstatera att cykling är bra på många sätt.

Rundan blev ca 96 km och snittfarten just under 35 km/h inklusive en del transportcykling.

 
 

söndag 29 juni 2014

Ny cykel - Canyon Ultimate CF SLX 7.0 di2

I början av veckan fick jag hem ett stort paket från Canyon. Likt förra gången jag fick en cykel levererad var sonen mycket angelägen att berätta det då han säger att pappa blir glad när han får en ny cykel, vilket sonen har rätt i.

Jag fick god hjälp att packa upp och montera ihop den men någon testtur blev det inte då knäet fortfarande inte var i cykeldugligt skick.

Idag har jag dock kunnat vara ut och testa nyförvärvet och det efter att jag kittat upp en redan fin cykel med zipp-hjul och ett power2max-vevparti vilket gör att den nu ser ut såhär:



Som ni ser är den svart vilket passar bra då jag hört att svart är det nya vita. Helt svart är den dock inte utan det finns lite röda detaljer.



Testturen blev just över 30 km och cykeln kändes både bekväm och rapp. Sadeln var dock inte riktigt lika skön så vi får se om den får sitta kvar eller inte.

Kroppen var inte riktigt lika rapp efter 2 veckors cykelvila men det var inga katastrof-watt som presterades under de knappa 20 minuterna som jag körde lite hårdare.

En utförligare rapport om cykeln kommer framöver då jag hunnit långtesta den.

eldosa

onsdag 25 juni 2014

Alternativ träning med hög puls

Jag har blivit beordrad att avstå cykling även denna vecka för att vila knäet då cyklingen ger stor påfrestnnig på mitt sår och skulle försvåra läkningen.

Det innebär att det blir minst 2 veckor helt utan cykling vilket inte känns optimalt denna tid på året. För att få röra på mig lite har jag både idag och igår pallrat mig till gymet och kört crosstrainer vilket funkat rätt bra då böjningen i knäet blir klart mindre än vad det hade blivit på cykel och jag har dessutom kört med ganska tung belastning för att hålla nere frekvensen för att inte börja knäet onödigt många gånger.



Båda passen har jag kört vo2max intervaller då det sägs att det inte spelar så stor roll ifall den träningen är grenspecifik eller inte. Jag har dessutom lyckats jaga upp pulsen rejält och dagen sista intervall avslutades på 187 slag i minuten vilket är ca 97% av maxpuls.

lördag 21 juni 2014

Sviter efter krasch

Efter kraschen på Krafttrampen i lördags hade jag en lätt huvudvärk under söndagen men inte värre än att det var hanterbart. Eftersom att arbetsdagen gick i måndags eskalerade dock det hela och under eftermiddagen kom dessutom ett påtagligt illamående krypande. Detta gjorde att arbetstiden under resten av veckan blev ytterst begränsad för att istället vila hjärnan och nu känns det som att det går åt rätt håll.

Även såren gör sig påminda lite då och då, särskilt i torsdags då jag var och la om det på hälsocentralen och det tvättades på ett sätt som inte var helt bekvämt. Även här går det åt rätt håll även om det är ett tag kvar innan benet är i toppskick igen.

Dagsfärsk bild
Pga ovan beskrivna skador kunde jag inte delta på klubbens träningstävling i onsdags. Det var tempo som stod på schemat och jag fick agera funktionär istället för deltagare. Tyvärr är det risk att jag även får avstå kommande veckans träningar och tävlingar, i varje fall delar av dem.

Saker och ting skulle dock kunna vara mycket värre, exempelvis så som det är för bror med familj. Om ni inte redan gjort det så gå in på brors blogg och läs om familjens situation.