Igår körde vi i Vännäs CK årets fjärde träningstävling. Det blev något färre deltagare än tidigare omgångar då ett antal personer inte kunde vara med på grund av att de var bortresta eller sjuka.
Det blev dock rejält jobbigt trots att vi var få och sista 20 minuterna körde jag själv då jag lyckades gå ifrån de övriga vilket gjorde att det blev ett riktigt bra tröskelpass.
Idag har jag och Mats provkört banan som söndagens Bikeboost MTB kommer att gå av stapeln på. Mats är anmäld till loppet och jag hade ett tag en tanke på att köra men nu efter bantestet har jag bestämt mig för att inte blir någon start då jag helt enkelt inte tyckte att banan var rolig.
Bitvis var den rejält trixig och krokig och som jag skrivit förut så är jag riktigt kass på den typen av cykling.
Jag gillar cykling i hög fart och vissa partier i denna bana var det riktigt långt ifrån hög fart utan snarare knappt styrfart för min del. Självklart går det att köra mycket fortare än vad jag gjorde men då jag inte har den förmågan tycker jag inte heller att det var kul.
Många kommer säkert att gilla banan men jag är inte en av dem, därför stannar jag hemma på söndag och önskar de som kör lycka till.
fredag 29 augusti 2014
måndag 25 augusti 2014
Monarkpremiär och wattrekord
På grund av diverse omständigheter så var det omöjligt att hinna med någon träning utomhus innan det blev mörkt. Därför fick det bli premiär på monarken för denna säsong.
Innan passet roade jag mig med att flytta över power2max vevpartiet från racern till monarken för att kunna logga watt i cykeldatorn. Det är förövrigt rätt enkelt att göra och hela proceduren tog under 10 minuter och hade det inte redan suttit ett vevparti i monarken hade det tagit typ halva tiden.
Själva träningen bestod av 20 minuters uppvärmning följt av 20 minuter så hårt det gick. Första 15 minuterna snittade jag 331 watt men var då riktigt trött så jag var tvungen att sänka intensiteten ett par minuter men lyckades sedan gräva fram en hyfsad avslutning sista 1,5 minuterna vilket gjorde att snittet över tjugan landade på 329 watt vilket är nytt rekord för min del.
329 watt är ingen våldsam ökning mot vad jag körde på monarken i vintras men å andra sidan brukar jag prestera de högsta wattsifforna i slutet av inomhussäsongen och har tidigare år tyckt det varit svårt att hålla upp watten under utomhussäsongen då det blir betydligt större andel längre pass.
Innan passet roade jag mig med att flytta över power2max vevpartiet från racern till monarken för att kunna logga watt i cykeldatorn. Det är förövrigt rätt enkelt att göra och hela proceduren tog under 10 minuter och hade det inte redan suttit ett vevparti i monarken hade det tagit typ halva tiden.
Själva träningen bestod av 20 minuters uppvärmning följt av 20 minuter så hårt det gick. Första 15 minuterna snittade jag 331 watt men var då riktigt trött så jag var tvungen att sänka intensiteten ett par minuter men lyckades sedan gräva fram en hyfsad avslutning sista 1,5 minuterna vilket gjorde att snittet över tjugan landade på 329 watt vilket är nytt rekord för min del.
329 watt är ingen våldsam ökning mot vad jag körde på monarken i vintras men å andra sidan brukar jag prestera de högsta wattsifforna i slutet av inomhussäsongen och har tidigare år tyckt det varit svårt att hålla upp watten under utomhussäsongen då det blir betydligt större andel längre pass.
söndag 17 augusti 2014
Cykelvasan 2014 - nöjd!
Gårdagen blev verkligen en heldag. Den startade 04:00 då klockan ringde och det var dags för uppstigning. Jag och bror klädde på oss cykelkläderna och en hel del överdragskläder och begav oss ut i kylan för att rulla 15 minuter med cyklarna innan vi styrde kosan mot bussarna som skulle ta oss till starten av Cykelvasan.
Bussturen ägnades åt att inmundiga frukost, kolla väderprognosen en sista gång och ladda för loppet så gott det gick. Dessutom bekymrade jag mig för hur ryggen skulle hålla för 95 km cykling i kallt väder.
När vi närmade oss startplatsen började det dessutom regna vilket inte kändes optimalt.
Efter att vi klivit av bussen så tog vi cyklarna och cyklade en bit upp i startbacken. Jag var dock tvungen att vända och uppsöka en toalett för att sköta lite bestyr innan loppet. När jag kom ned för backen lämnade jag min cykel i startfållan och gjorde sedan det jag skulle. Tomas värmde upp lite länge vilket gjorde att han hamnade 5-6 rader längre bak i fållan.
Sista tiden innan vi var tvungna att ställa oss i vid starten tillbringades tryckandes i ett tält för att undvika regnet och kylan så gott det gick.
Lagom till start slutade det dock regna men kylan bestod, jag kollade på temperaturangivelsen på min cykeldator ett par minuter innan start och den visade då på 5,8 grader. Det visade sig i efterhand att snittemperaturen varit 6,6 grader under loppet och jag var nöjd med att ha kört med både arm och benvärmare.
När starten gick tog jag det väldigt lugnt ett par hundra meter till Tomas hunnit ikapp mig. Då började jag köra på i ett tempo som kändes bra men samtidigt kontrollerat. Tomas som innan start indikerat att han ev skulle köra försiktigt i första backen släppte in några personer mellan oss och sedan sprack det tydligen precis bakom mig vilket gjorde att han hamnade i en grupp bakom.
Efter backen fortsatte det i hög fart och jag hittade bra grupper att gå med i. I fjol hade jag min värsta del av loppet mellan startbacken och asfaltsutförslöpan som kommer efter ca 2 mil. I år kändes det klart bättre och mer kontrollerat även om jag insåg att jag av någon anledning är väsentligt sämre på att ligga på rulle när jag kör MTB än landsvägscykel vilket gjorde att jag med jämna mellanrum släppte småluckor till de framför som kostade onödig kraft. Förutom att det kändes bättre så gick det även fortare, drygt 2 minuter fortare.
Efter Evertsberg började jag hoppas på att loppet, med mina mått mätt, skulle kunna gå bra då ryggen fortfarande kändes relativt bra och även benen kändes ok och jag satte då upp en förhoppning att komma in på under 3 timmar och 10 minuter vilket skulle innebära en snittfart på över 30 km/h.
Även resten av loppet flöt på bra även om jag inte direkt trivdes i de leriga och slippriga partierna. Jag är i grunden en fegis som bromsar bort alldeles för mycket fart och det blir inte bättre då det är halkigt underlag.
Under loppet försökte jag räkna ut hur jag låg till mot 3:10 även om det bitvis var svårt att se på cykeldatorn pga av lera på både den och på glasögonen men de gånger jag såg något så verkade det positivt.
Med ca två mil kvar låg vi i en ganska liten grupp på 4-5 personer och växeldrog. Det kändes då fortfarande bra i benen och jag såg att vi hade mer än 40 minuter kvar för att komma in under min önskade tid vilket gjorde att jag insåg att det skulle gå vägen om det inte blev något haveri då jag också visste att sista milen är rätt lättåkt.
Efter sista kontrollen i Eldris gick det ihop till en större grupp som jag la mig långt bak i och fick en behaglig resa sista biten in mot mål.
Vid målet såg jag att klockan stannat med marginal på under 3:10 och den officiella tiden blev 3:06:05 vilket gav en snitthastighet på ca 30,6 km/h.
Tiden var en rejäl förbättring mot i fjol, 12 minuter och 40 sekunder snabbare och det var kul och välbehövligt för framtida motivationen att få till ett lopp i år där det både kändes bra och resultatet blev bra. Det var första gången i år jag lyckades med det och det var även mycket glädjande att ryggen höll och att det alltså var värt med både naprapat- och massagebesök veckan innan.
Tomas rullade in några minuter senare på tiden 3:08:53 trots att han haft en del problem på vägen med bland annat en tappad lins och halvtaskig känsla i kroppen.
Efter målgång stannade vi kvar ett tag och snackade med våra klubbkamrater där de flesta gjort riktigt bra lopp och var nöjda med dagen. Särskilt värt att nämna var att Niclas Nyman körde på just under 3:11 vilket var 56:e bästa tid i motionsklass vilket innebär att det nu är färdigmotionerat för honom och att det blir att tävla framöver.
Även Åsa Nilsson gjorde en grym insats då hon körde in på 4:01 vilket var 1 timme och 40 minuter bättre än i fjol.
Efter att vi fixat med bestyr så som att tvätta cyklar och oss själva såg vi till att få i oss lite av gratismaten. Vid matserveringen träffade vi några killar från Gottne som vi snackade med ett tag innan vi packade bilen och begav oss av hemåt. Vi hade då bara en resa på ca 56 mil framför oss men även den resan flöt på bra.
Nu när det blev ett lyckat lopp så är det väl mycket som talar för att det blir att köra även nästa år och då kanske jag måste satsa på att komma under de magiska 3 timmarna. För att nå det behöver jag ju bara förbättra mig hälften så mycket som jag gjorde i år jämfört med i fjol ;-)
Bussturen ägnades åt att inmundiga frukost, kolla väderprognosen en sista gång och ladda för loppet så gott det gick. Dessutom bekymrade jag mig för hur ryggen skulle hålla för 95 km cykling i kallt väder.
När vi närmade oss startplatsen började det dessutom regna vilket inte kändes optimalt.
Efter att vi klivit av bussen så tog vi cyklarna och cyklade en bit upp i startbacken. Jag var dock tvungen att vända och uppsöka en toalett för att sköta lite bestyr innan loppet. När jag kom ned för backen lämnade jag min cykel i startfållan och gjorde sedan det jag skulle. Tomas värmde upp lite länge vilket gjorde att han hamnade 5-6 rader längre bak i fållan.
Sista tiden innan vi var tvungna att ställa oss i vid starten tillbringades tryckandes i ett tält för att undvika regnet och kylan så gott det gick.
 |
| Foto: Tomas Åström |
När starten gick tog jag det väldigt lugnt ett par hundra meter till Tomas hunnit ikapp mig. Då började jag köra på i ett tempo som kändes bra men samtidigt kontrollerat. Tomas som innan start indikerat att han ev skulle köra försiktigt i första backen släppte in några personer mellan oss och sedan sprack det tydligen precis bakom mig vilket gjorde att han hamnade i en grupp bakom.
Efter backen fortsatte det i hög fart och jag hittade bra grupper att gå med i. I fjol hade jag min värsta del av loppet mellan startbacken och asfaltsutförslöpan som kommer efter ca 2 mil. I år kändes det klart bättre och mer kontrollerat även om jag insåg att jag av någon anledning är väsentligt sämre på att ligga på rulle när jag kör MTB än landsvägscykel vilket gjorde att jag med jämna mellanrum släppte småluckor till de framför som kostade onödig kraft. Förutom att det kändes bättre så gick det även fortare, drygt 2 minuter fortare.
Efter Evertsberg började jag hoppas på att loppet, med mina mått mätt, skulle kunna gå bra då ryggen fortfarande kändes relativt bra och även benen kändes ok och jag satte då upp en förhoppning att komma in på under 3 timmar och 10 minuter vilket skulle innebära en snittfart på över 30 km/h.
Även resten av loppet flöt på bra även om jag inte direkt trivdes i de leriga och slippriga partierna. Jag är i grunden en fegis som bromsar bort alldeles för mycket fart och det blir inte bättre då det är halkigt underlag.
.JPG) |
| Det var en del lera |
Under loppet försökte jag räkna ut hur jag låg till mot 3:10 även om det bitvis var svårt att se på cykeldatorn pga av lera på både den och på glasögonen men de gånger jag såg något så verkade det positivt.
Med ca två mil kvar låg vi i en ganska liten grupp på 4-5 personer och växeldrog. Det kändes då fortfarande bra i benen och jag såg att vi hade mer än 40 minuter kvar för att komma in under min önskade tid vilket gjorde att jag insåg att det skulle gå vägen om det inte blev något haveri då jag också visste att sista milen är rätt lättåkt.
.JPG) |
| Lite besvärligt med sikten från och till |
Vid målet såg jag att klockan stannat med marginal på under 3:10 och den officiella tiden blev 3:06:05 vilket gav en snitthastighet på ca 30,6 km/h.
Tiden var en rejäl förbättring mot i fjol, 12 minuter och 40 sekunder snabbare och det var kul och välbehövligt för framtida motivationen att få till ett lopp i år där det både kändes bra och resultatet blev bra. Det var första gången i år jag lyckades med det och det var även mycket glädjande att ryggen höll och att det alltså var värt med både naprapat- och massagebesök veckan innan.
Tomas rullade in några minuter senare på tiden 3:08:53 trots att han haft en del problem på vägen med bland annat en tappad lins och halvtaskig känsla i kroppen.
.jpeg) |
| Bröderna efter målgång |
Även Åsa Nilsson gjorde en grym insats då hon körde in på 4:01 vilket var 1 timme och 40 minuter bättre än i fjol.
 |
| Några VCK-gubbar |
Nu när det blev ett lyckat lopp så är det väl mycket som talar för att det blir att köra även nästa år och då kanske jag måste satsa på att komma under de magiska 3 timmarna. För att nå det behöver jag ju bara förbättra mig hälften så mycket som jag gjorde i år jämfört med i fjol ;-)
onsdag 13 augusti 2014
Kittad inför Cykelvasan
Idag har jag kittat cykeln inför Cykelvasan så att den förhoppningsvis kommer vara riktigt snabb.
Det jag har gjort är att byta ut hjulen till en lättare uppsättning med ett par Schwalbe Thunder Burt på.
Hjulen som jag monterat är Mavic Crossmax SLX som jag fått låna inklusive däck från Mats T, tack så mycket.
Framhjulet inkl däck och bromsskiva är ganska exakt 300 gram lättare än den gamla uppsättningen och bakhjulet 487 gram lättare. En rejäl viktminskning och förhoppningsvis är även däcken snabbare än de Rocket Ron/Racing Ralph jag hade på tidigare.
Jag har även skruvat på en klinga med 40 tänder istället för den med 36 som satt på original. Det gör att det kommer gå ca 5 km fortare innan jag börjar studsa i sadeln.
Nu när cykeln är redo hoppas jag att även kroppen kommer vara redo och att ryggproblemen ger med sig. I går var jag hos en naprapat och fick en behandling och i morgon är det dags för massage.
Naprapaten liknade min rygg med en böjd tumstock istället för en jämn båge och såg bara genom att titta på ryggen att muskulaturen kring ryggraden var kraftigt irriterad. Inte helt optimalt med andra ord.
Det jag har gjort är att byta ut hjulen till en lättare uppsättning med ett par Schwalbe Thunder Burt på.
Hjulen som jag monterat är Mavic Crossmax SLX som jag fått låna inklusive däck från Mats T, tack så mycket.
Jag har även skruvat på en klinga med 40 tänder istället för den med 36 som satt på original. Det gör att det kommer gå ca 5 km fortare innan jag börjar studsa i sadeln.
Nu när cykeln är redo hoppas jag att även kroppen kommer vara redo och att ryggproblemen ger med sig. I går var jag hos en naprapat och fick en behandling och i morgon är det dags för massage.
Naprapaten liknade min rygg med en böjd tumstock istället för en jämn båge och såg bara genom att titta på ryggen att muskulaturen kring ryggraden var kraftigt irriterad. Inte helt optimalt med andra ord.
måndag 11 augusti 2014
Vännästrampet 2014
Då var 2014 år upplaga av Vännästrampet avklarat och det blev ett lyckat arrangemang med deltagarrekord trots att det regnade rejält timmarna innan start. Det visade sig dock att vädret under loppet skulle bli riktigt bra för cykling med uppehåll hela vägen och perfekt temperatur just under 20 grader. Vädret höll även i sig efter loppet så att vi kunde fika utomhus på Vännäs Bad och Camping vilket var trevligt.
För egen del blev det tyvärr ingen succé även om jag både kom till start vilket var högst osäkert igår. Jag kom också i mål vilket var osäkert under loppet då ryggen kändes långt ifrån bra och jag funderade ett tag på att kliva av i Nordmaling men bestämde mig att köra vidare.
Fram till Nordmaling hade det gått på i bra fart men med få attacker och utbrytningsförsök. Efter ganska exakt halva loppet hände det dock något och då rejält.
Det var några starka cyklister som gick fram och skapade en liten lucka till klungan och jag låg med i den gruppen och tog en kort förning där jag tryckte på så bra jag kunde, just efter detta kom det ytterligare en tempoväxling som jag inte var med på så det blev en lucka på 10-15 meter som jag försökte täppa utan att riktigt lyckas.
Jag fick då hjälp av Henrik Sjöberg från Gimonäs och vi låg bakom ett tag men jag kroknade och vi väntade in en grupp bakom på 8 man och försökte då jaga ikapp de 5 utbrytarna. Efter ett tag kom vi ikapp en av dem men i takt med att folk blev trötta så funkade samarbetet i gruppen allt sämre och de fyra kvarvarande utbrytarna försvann ur sikte. Den enda i gruppen som egentligen aldrig verkade trött var Henrik Sjöberg som var sjukt stark hela dagen och han körde till och med ifrån gruppen ett tag och cyklade säkert 15 km solo.
Jag var bitvis rejält trött men körde på så mycket jag bara kunde med trötta ben och värkande rygg och hoppades att vi skulle kunna fånga in ytterligare någon utbrytare vilket gruppen också gjorde i målbacken. Detta gjorde dock att jag var helt rökt i backen och inte hade något alls att komma med och blev tyvärr sist i vår grupp vilket innebär en 12:e plats.
Nu hoppas jag att jag får ordning på ryggen till nästa helg då det är dags för cykelvasan och att jag få får till ett riktigt bra lopp för första gången i år då utfallet hittills inte varit direkt lysande och ser ut som följande:
Krafttrampen MTB - krasch med 2 missade lopp som följd
Krafttrampen lvg - ok känsla med halvdålig placering
Eliasjakten - dålig tid och havererad rygg
Vännästrampet - ont i ryggen och fråncyklad i målgångsbacken.
Denna dåliga resultatrad är årets facit trots att jag visat bättre form än någonsin på träning, man kanske är sämst när det gäller.
Avslutar med att bjuda på några bilder tagna av Erik Åström, fotograf och journalist på Umeå tidning
För egen del blev det tyvärr ingen succé även om jag både kom till start vilket var högst osäkert igår. Jag kom också i mål vilket var osäkert under loppet då ryggen kändes långt ifrån bra och jag funderade ett tag på att kliva av i Nordmaling men bestämde mig att köra vidare.
Fram till Nordmaling hade det gått på i bra fart men med få attacker och utbrytningsförsök. Efter ganska exakt halva loppet hände det dock något och då rejält.
Det var några starka cyklister som gick fram och skapade en liten lucka till klungan och jag låg med i den gruppen och tog en kort förning där jag tryckte på så bra jag kunde, just efter detta kom det ytterligare en tempoväxling som jag inte var med på så det blev en lucka på 10-15 meter som jag försökte täppa utan att riktigt lyckas.
Jag fick då hjälp av Henrik Sjöberg från Gimonäs och vi låg bakom ett tag men jag kroknade och vi väntade in en grupp bakom på 8 man och försökte då jaga ikapp de 5 utbrytarna. Efter ett tag kom vi ikapp en av dem men i takt med att folk blev trötta så funkade samarbetet i gruppen allt sämre och de fyra kvarvarande utbrytarna försvann ur sikte. Den enda i gruppen som egentligen aldrig verkade trött var Henrik Sjöberg som var sjukt stark hela dagen och han körde till och med ifrån gruppen ett tag och cyklade säkert 15 km solo.
Jag var bitvis rejält trött men körde på så mycket jag bara kunde med trötta ben och värkande rygg och hoppades att vi skulle kunna fånga in ytterligare någon utbrytare vilket gruppen också gjorde i målbacken. Detta gjorde dock att jag var helt rökt i backen och inte hade något alls att komma med och blev tyvärr sist i vår grupp vilket innebär en 12:e plats.
Nu hoppas jag att jag får ordning på ryggen till nästa helg då det är dags för cykelvasan och att jag få får till ett riktigt bra lopp för första gången i år då utfallet hittills inte varit direkt lysande och ser ut som följande:
Krafttrampen MTB - krasch med 2 missade lopp som följd
Krafttrampen lvg - ok känsla med halvdålig placering
Eliasjakten - dålig tid och havererad rygg
Vännästrampet - ont i ryggen och fråncyklad i målgångsbacken.
Denna dåliga resultatrad är årets facit trots att jag visat bättre form än någonsin på träning, man kanske är sämst när det gäller.
Avslutar med att bjuda på några bilder tagna av Erik Åström, fotograf och journalist på Umeå tidning
söndag 10 augusti 2014
Målgångsfilm från Vännästrampet
Jag tog mig både till start och i mål i Vännästrampet trots en allt annat än bra rygg. Resultatmässigt blev det dock inget att skriva hem till mamma om. Jag var i gruppen som gjorde upp om fjärdeplatsen men en havererad rygg och trötta ben gjorde tyvärr att jag inte hade något alls att komma med i målbacken.
En mer utförlig rapport kommer senare. Här kommer dock en film från spurten om segern. Det var Tobias Rosenkrantz från Sävar CK som var snabbast.
En mer utförlig rapport kommer senare. Här kommer dock en film från spurten om segern. Det var Tobias Rosenkrantz från Sävar CK som var snabbast.
lördag 9 augusti 2014
Pilat och klart samt havererad rygg
Eftermiddagen har jag tillbringat tillsammans med bror i bil runt Vännästrampetbanan för att märka upp banan. Det blev en runda som tog klart längre tid än att cykla runt den, efter drygt 4 timmar var vi klara.
Nu ser det varje fall grymt bra ut med de skyltar som Kjell Ekholm fixat:
För egen del ser det tyvärr inte alls lika bra ut inför morgondagen då min rygg har havererat fullständigt. Det var Eliasjakten som satte igång det hela och sedan blev det sämre av torsdagens rätt hårda pass och dagens 4 timmar i bil gjorde inte heller susen. Nu krävs det en rejäl förbättring under natten för att jag överhuvudtaget ska ta mig runt banan i morgon.
Nu ser det varje fall grymt bra ut med de skyltar som Kjell Ekholm fixat:
För egen del ser det tyvärr inte alls lika bra ut inför morgondagen då min rygg har havererat fullständigt. Det var Eliasjakten som satte igång det hela och sedan blev det sämre av torsdagens rätt hårda pass och dagens 4 timmar i bil gjorde inte heller susen. Nu krävs det en rejäl förbättring under natten för att jag överhuvudtaget ska ta mig runt banan i morgon.
tisdag 5 augusti 2014
Eliasjakten - rejält utanför komfortzonen
I söndags åkte jag och Mats upp till Piteå för att köra Eliasjakten som är ett långlopp på MTB. Enligt uppgifter innan så skulle banan innehålla väldigt mycket stig med en hel del tekniska inslag vilket gjorde att jag inte hade några prestationsmål utan såg det som ett tillfälle att öva på just det som jag är som sämst på, att cykla stig.
Ryktet om banans karaktär visade sig vara sant, verkligen sant, då banan i stort sett endast gick på stig och det fanns en del avsnitt som var klart svårcyklade för en cyklist med så bristande MTB-teknik som jag har. På vissa partier körde jag så långsamt att jag var orolig att jag skulle på p-böter. Detta gjorde att jag hamnade en bra bit ner i det ganska lilla startfältet trots att jag låg på en hög ansträngningsnivå och tyckte det var riktigt jobbigt.
De långa och många stigpartierna slet på rejält och gjorde att jag inte heller riktigt vågade trycka på på det få gruspartierna som vanligtvis är min styrka utan försökte istället nyttja dem för att få lite återhämtning.
Vid varvning var jag rejält trött och då framförallt i ryggen. Men tydligen slet banan även för andra och jag plockade 5 placeringar under varv två. I efterhand såg jag att jag lyckades hålla ihop hyfsat och att det bara skiljde 2 minuter mellan mina varv.
Efter 3 timmar och 14 minuter gick jag i mål på en 9:e plats av 27 anmälda i motionsklass(21 som gick i mål) och drabbades direkt efter målgång av kramp i ländryggen.
Mats körde som vanligt på riktigt bra på stigarna och cyklade ca 6 min snabbare än mig vilket räckte till 6:e plats i motion (endast 20 sek från 4) och 12:e plats totalt.
Det blev alltså en riktig genomkörare och jag har nog aldrig varit så trött i hela kroppen efter ett cykelpass men förhoppningsvis har jag blivit några procent mindre dålig på stigcykling efter detta lilla äventyr i sadeln.
Ryktet om banans karaktär visade sig vara sant, verkligen sant, då banan i stort sett endast gick på stig och det fanns en del avsnitt som var klart svårcyklade för en cyklist med så bristande MTB-teknik som jag har. På vissa partier körde jag så långsamt att jag var orolig att jag skulle på p-böter. Detta gjorde att jag hamnade en bra bit ner i det ganska lilla startfältet trots att jag låg på en hög ansträngningsnivå och tyckte det var riktigt jobbigt.
De långa och många stigpartierna slet på rejält och gjorde att jag inte heller riktigt vågade trycka på på det få gruspartierna som vanligtvis är min styrka utan försökte istället nyttja dem för att få lite återhämtning.
Vid varvning var jag rejält trött och då framförallt i ryggen. Men tydligen slet banan även för andra och jag plockade 5 placeringar under varv två. I efterhand såg jag att jag lyckades hålla ihop hyfsat och att det bara skiljde 2 minuter mellan mina varv.
Efter 3 timmar och 14 minuter gick jag i mål på en 9:e plats av 27 anmälda i motionsklass(21 som gick i mål) och drabbades direkt efter målgång av kramp i ländryggen.
Mats körde som vanligt på riktigt bra på stigarna och cyklade ca 6 min snabbare än mig vilket räckte till 6:e plats i motion (endast 20 sek från 4) och 12:e plats totalt.
Det blev alltså en riktig genomkörare och jag har nog aldrig varit så trött i hela kroppen efter ett cykelpass men förhoppningsvis har jag blivit några procent mindre dålig på stigcykling efter detta lilla äventyr i sadeln.
fredag 1 augusti 2014
Hämtat ny leksak - Garmin Virb Elite
Igår fick jag meddelande om att jag hade ett paket som väntade på mig i Vännäs. Jag tog därför bilen från stugan till Gräsmyr där jag parkerade bilen för att ta cykeln till Vännäs för att hämta upp paketet och sedan cykla tillbaka till Gräsmyr. På så vis fick jag ett lagom långt träningspass samtidigt som jag kunde hämta upp min nya leksak, en Garmin Virb Elite.
Det är en så kallad actionkamera så tanken är att jag ska börja skjuta grymt häftiga bilder och filmer framgent.
Jag passade på att testa den på vägen hem från Vännäs genom att ta några stillbilder och några korta filmer.
Filmen nedan är inte så mycket att hänga i julgranen då ljuset var dåligt och det var smuts på linsen men den visar en rolig funktion, att man kan koppla ihop kameran med cykelns sensorer så att hastighet, watt mm syns i filmen.
Det är en så kallad actionkamera så tanken är att jag ska börja skjuta grymt häftiga bilder och filmer framgent.
Jag passade på att testa den på vägen hem från Vännäs genom att ta några stillbilder och några korta filmer.
Filmen nedan är inte så mycket att hänga i julgranen då ljuset var dåligt och det var smuts på linsen men den visar en rolig funktion, att man kan koppla ihop kameran med cykelns sensorer så att hastighet, watt mm syns i filmen.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)