Cykelvasan 2014 - nöjd!

Gårdagen blev verkligen en heldag. Den startade 04:00 då klockan ringde och det var dags för uppstigning. Jag och bror klädde på oss cykelkläderna och en hel del överdragskläder och begav oss ut i kylan för att rulla 15 minuter med cyklarna innan vi styrde kosan mot bussarna som skulle ta oss till starten av Cykelvasan.

Bussturen ägnades åt att inmundiga frukost, kolla väderprognosen en sista gång och ladda för loppet så gott det gick. Dessutom bekymrade jag mig för hur ryggen skulle hålla för 95 km cykling i kallt väder.

När vi närmade oss startplatsen började det dessutom regna vilket inte kändes optimalt.

Efter att vi klivit av bussen så tog vi cyklarna och cyklade en bit upp i startbacken. Jag var dock tvungen att vända och uppsöka en toalett för att sköta lite bestyr innan loppet. När jag kom ned för backen lämnade jag min cykel i startfållan och gjorde sedan det jag skulle. Tomas värmde upp lite länge vilket gjorde att han hamnade 5-6 rader längre bak i fållan.

Sista tiden innan vi var tvungna att ställa oss i vid starten tillbringades tryckandes i ett tält för att undvika regnet och kylan så gott det gick.

Foto: Tomas Åström

Lagom till start slutade det dock regna men kylan bestod, jag kollade på temperaturangivelsen på min cykeldator ett par minuter innan start och den visade då på 5,8 grader. Det visade sig i efterhand att snittemperaturen varit 6,6 grader under loppet och jag var nöjd med att ha kört med både arm och benvärmare.

När starten gick tog jag det väldigt lugnt ett par hundra meter till Tomas hunnit ikapp mig. Då började jag köra på i ett tempo som kändes bra men samtidigt kontrollerat. Tomas som innan start indikerat att han ev skulle köra försiktigt i första backen släppte in några personer mellan oss och sedan sprack det tydligen precis bakom mig vilket gjorde att han hamnade i en grupp bakom.

Efter backen fortsatte det i hög fart och jag hittade bra grupper att gå med i. I fjol hade jag min värsta del av loppet mellan startbacken och asfaltsutförslöpan som kommer efter ca 2 mil. I år kändes det klart bättre och mer kontrollerat även om jag insåg att jag av någon anledning är väsentligt sämre på att ligga på rulle när jag kör MTB än landsvägscykel vilket gjorde att jag med jämna mellanrum släppte småluckor till de framför som kostade onödig kraft. Förutom att det kändes bättre så gick det även fortare, drygt 2 minuter fortare.


Efter Evertsberg började jag hoppas på att loppet, med mina mått mätt, skulle kunna gå bra då ryggen fortfarande kändes relativt bra och även benen kändes ok och jag satte då upp en förhoppning att komma in på under 3 timmar och 10 minuter vilket skulle innebära en snittfart på över 30 km/h.

Även resten av loppet flöt på bra även om jag inte direkt trivdes i de leriga och slippriga partierna. Jag är i grunden en fegis som bromsar bort alldeles för mycket fart och det blir inte bättre då det är halkigt underlag.

Det var en del lera

Under loppet försökte jag räkna ut hur jag låg till mot 3:10 även om det bitvis var svårt att se på cykeldatorn pga av lera på både den och på glasögonen men de gånger jag såg något så verkade det positivt.

Med ca två mil kvar låg vi i en ganska liten grupp på 4-5 personer och växeldrog. Det kändes då fortfarande bra i benen och jag såg att vi hade mer än 40 minuter kvar för att komma in under min önskade tid vilket gjorde att jag insåg att det skulle gå vägen om det inte blev något haveri då jag också visste att sista milen är rätt lättåkt.

Lite besvärligt med sikten från och till

Efter sista kontrollen i Eldris gick det ihop till en större grupp som jag la mig långt bak i och fick en behaglig resa sista biten in mot mål.

Vid målet såg jag att klockan stannat med marginal på under 3:10 och den officiella tiden blev 3:06:05 vilket gav en snitthastighet på ca 30,6 km/h.

Tiden var en rejäl förbättring mot i fjol, 12 minuter och 40 sekunder snabbare och det var kul och välbehövligt för framtida motivationen att få till ett lopp i år där det både kändes bra och resultatet blev bra. Det var första gången i år jag lyckades med det och det var även mycket glädjande att ryggen höll och att det alltså var värt med både naprapat- och massagebesök veckan innan.

Tomas rullade in några minuter senare på tiden 3:08:53 trots att han haft en del problem på vägen med bland annat en tappad lins och halvtaskig känsla i kroppen.

Bröderna efter målgång

Efter målgång stannade vi kvar ett tag och snackade med våra klubbkamrater där de flesta gjort riktigt bra lopp och var nöjda med dagen. Särskilt värt att nämna var att Niclas Nyman körde på just under 3:11 vilket var 56:e bästa tid i motionsklass vilket innebär att det nu är färdigmotionerat för honom och att det blir att tävla framöver.

Även Åsa Nilsson gjorde en grym insats då hon körde in på 4:01 vilket var 1 timme och 40 minuter bättre än i fjol.

Några VCK-gubbar

Efter att vi fixat med bestyr så som att tvätta cyklar och oss själva såg vi till att få i oss lite av gratismaten. Vid matserveringen träffade vi några killar från Gottne som vi snackade med ett tag innan vi packade bilen och begav oss av hemåt. Vi hade då bara en resa på ca 56 mil framför oss men även den resan flöt på bra.

Nu när det blev ett lyckat lopp så är det väl mycket som talar för att det blir att köra även nästa år och då kanske jag måste satsa på att komma under de magiska 3 timmarna. För att nå det behöver jag ju bara förbättra mig hälften så mycket som jag gjorde i år jämfört med i fjol ;-)