Betongben genom träsk och mark

Veckan träningsprogram innehåller en herrans massa distans då tanken är att utsätta kroppen för något den inte är van vid för att nästa vecka lätta på träningen och sedan invänta formtoppen inför kommande lopp de närmaste veckorna.

Mycket distans innebär även mycket tid vilket kan vara svårt att få ihop då man även har ett jobb att sköta och en familj som man vill hinna träffa. Det blir därför en del pusslande för att få ihop det. Då frun var borta idag och hade med sig junior samtidigt som det bjöds på en stor mängd datastrul på jobbet passade jag på att kompa ut någon timme och avverka veckans längsta pass i kväll. Planen var att köra från Umeå till Bullmark, vidare mot Botsmark och Vindeln för att sedan cykla längs med Vindelälven till Vännäsby och sedan tillbaka till Umeå.

Jag kände ganska snabbt att benen var tunga idag vilket inte blev bättre av att det var ganska rejäl motvind fram till Bullmark där jag stannade på lanthandeln för att köpa en cola då jag bestämt mig för att fylla på med lite socker med ungefär en timmes mellanrum på dagens pass. I Bullmark svängde jag mot Gravmark och Botsmark och hade inte längre motvind men istället så var vägen fram till Botsmark en enda lång slakmota vilket inte direkt gjorde att benen kändes piggare. Träningsfilen säger att det var 0,5% lutning i 28 km.

Dagens andra lanthandelsbesök skedde efter att jag klarat av slakmotan och var framme i Botsmark där det återigen blev en Cola och även en lite chokladbit. Efter detta energiintag började jag cykla mot Vindeln men det visade sig tyvärr att det var den näst sämsta vägen i mannaminne. De hade "lagat" vägen genom att lägga ut oljeklister och sedan enorma mängder med löst grus som låg över hela vägen. Då jag inte hade med mig någon pump och inte var så sugen på att få punktering mitt ute i ödemarken bestämde jag mig för att vända och välja en annan väg.

Tillbaka i Botsmark tog jag vägen via Mickelsträsk och Flurkmark mot Umeå. Tyvärr såg jag inte till de två kameler som tydligen bor i Mickelsträsk.

I samband med den uteblivna kameltittandet började jag bli ännu segare än tidigare då jag precis som så många gånger tidigare fick en svacka efter ca 2,5 timmar. Jag gnetade dock vidare en halvtimme till innan jag stannade och åt upp den banan jag snott med mig från jobbet. Bananen gjorde susen och jag kände mig snart piggare igen.

I Flurkmark tog jag vägen mot Hissjö där jag planerade att stanna på dagen tredje lanthandel för att fylla på vätska. När jag närmade mig insåg jag att klockan snart var 19 och misstänkte att de skulle stänga butiken vilket gjorde att jag fick öka tempot rejält i några kilometer. Som den otroligt vältajmade person jag är så klev jag in på butiken kl 18:59 för att köpa dagen tredje cola samt en godispåse som jag la i ryggfickan för att ha om det behövdes.

Från Hissjö tänkte jag ta vägen mot Backen men jag hann bara köra knappt 2 kilometer innan jag såg att det var den sämsta vägen i mannaminne då de tagit bort asfalten så det var bara att vända om och ta 363:an mot Umeå och Västerslätt.

Framme i Umeå skarvade jag på rundan genom att köra från Västerslätt till Backen och sedan den så kallade sörforsrudan.

Med en liten omväg inne i Umeå blev denna runda precis över 15 mil. Då de stumma benen tog mig runt med ett rullsnitt på 31 km/h blev det inte passet riktigt 5 timmar men det var väldigt nära.

Även om benen var tunga så var det ytterligare ett trevligt pass i osannolikt bra väder och man blir nästan så salig att man börjar tal i tungor av att cykla i kvällssolen och känna lukten av hägg och nyklippt gräs.

slakmota

Inga kameler syntes till

Grabbarna var inte hemma

Cykel framför älv

På väg att bli avhängd av min egen skugga?

Dagens runda

Träna låg - bli trött

Eftersom det blev rätt lite cyklat i helgen tog jag med cykeln i bilen när jag åkte in till jobbet igår för att sedan cykla hem efter arbetsdagen och då cykla en lite längre väg en vanligt. Vägen jag valde gick via Vindeln och Tvärålund och bjöd på fantastiska vyer i fantastiskt kvällsväder.

Då jag hört att det nya svarta är att träna med låga energinivåer så gav jag mig av vid 17.30 utan att ha ätit något sedan lunchen som bestod av fisk och några små potatisar. När jag var framme i Vindeln efter knappa 6 mil började den utebliva middagen göra sig påmind genom en kraftig hungerkänsla och även en viss matthet i kroppen. Mattheten kan även ha haft att göra med att jag lagt in några 30 sek spurter som brukar suga musten hur mig. Detta gjorde att jag tog ett kort stopp för att äta den nödsnickers jag hade med mig för att sedan rulla vidare hemåt.

Problemet efter stoppet var att jag nu helt plötsligt hade rejält med motvind vilket inte gjorde att jag direkt kände mig piggare så det var bara att borra ner huvudet och köra så gott det gick för att komma hem.

Efter dryga 9 mil och ytterligare någon spurt var jag jättetrött och sista milen gick rätt tungt. Efter just över 3 timmar var jag dock hemma och hade avverkat nästan på metern 10 mil. Efter dusch och ombyte satt det bra med middag några timmar senare än vanligt.

Att jag cyklade hem igår gjorde att jag inte hade någon bil att ta till jobbet idag så det fick bli ytterligare en sväng på cykeln, denna gång utan omväg. Gårdagen pass satt kvar rejält i benen och jag kan säga att det inte direkt blev något hastighetsrekord idag.

Tillbaka efter ebola - det gick åt skogen

Efter att ha vilat tre dagar från träning på grund av en lättare förkylning blev det i eftermiddag ett pass i skogen. Det blev en runda med ganska låg intensitet som innehöll en blandning av stigar och grusväg och jag var ute ca 1 timme och 45 minuter.

Helt otroligt vad mycket det hänt ute i naturen sista veckorna, rätt trevligt att sommaren är här helt plötsligt.

Bjuder på lite bilder.

stig

mastigt

nöjd gubbe

sommarälv

strandpromenad

Träningstävling - Ronde van Vännäs

I går arrangerade vi träningstävling under Vännäs CKs flagg. Vi körde 3 varv på en bana som var ganska exakt 10 km. För att få lite känsla av vårklassiker så innehöll varje varv ca 2 km grusväg. Vädret var dock fantastiskt och grusvägen ganska slät så det blev inte riktigt lika episkt som Ronde van Vlaanderen eller Paris-Roubaix.

Vi var 10 cyklister som kom till start och tuffast var Jonas B som körde med sin grymt snygga fixie.

Jag hade bestämt mig innan för att köra några tempoökningar och körde ca 4-5 ryck. Bror var dock ännu offensivare och körde ännu fler ryck så jag fick även träna på att täppa luckor. Detta ryckande gjorde att tempot blev extremt ojämt och var inte optimalt för att hålla någon vidare fart men det blev väldigt bra träning.

Sista halva varvet gick väldigt avvaktande innan bror drog iväg en långspurt. Jag kom in på hjul ganska snabbt och kunde gå förbi en bit innan mål och vinna med ungefär ett hjul. Titanen som var med mig och bror i täten hel vägen rullade in på en tredje plats.

Efter att alla gått i mål avslutade vi med kaffe, gifflar och lite eftersnack. Sammanfattningsvis var det en riktigt trevlig tillställning.

Inte så jämn fart

Bärsärkarrunda och bad

Strax innan 10 idag rullade jag och bror iväg på en cykeltur. Vi skulle cykla Vännästrampet-rundan bakvägen så vi började köra mot Bjurholm. Första 10 minuterna gick lugnt men sedan brakade det loss och vi körde sedan mer eller mindre som satan resten av rundan.

Vi var i Nordmaling på mindre än två timmar och då hade vi snittat drygt 37 km/h. Detta gjorde att vi var före tidschemat vilket innebär att pizzahaket där vi planerat in lunch inte öppnat ännu men vi fick komma in och beställa ändå.

Efter att ha tryckt en rullkebab så bar det av mot Vännäs igen. Nu gick det inte lika snabbt eftersom det var mot och sidvind hela vägen hem men vi försökte hålla uppe intensiteten ändå.

Vi var tillbaka i Vännäs efter mindre än 3:30 i rulltid och hade snittat 35,7 km/h.

Det blev men andra ord ett riktigt hårt och ganska långt pass. Kroppen kändes bra mest hela tiden utom ett tag kring 10 mil då jag fick någon form av suspekt ryggsmärta som dock försvann efter några minuters stretching.

Efter hemkomst blev det fika och sedan var det dags att inviga en av juniors födelsedags presenter från igår, utonhuspoolen, vilket junior tyckte var fantastiskt kul och nu har han badat i plaskpool lika många gången denna sommar som föregående.

Nu hoppas jag på jag på svenskt vm-guld för att knyta ihop en bra dag.

Skäggig gubbe

Kyrka av glas

Bror bombar på

Kvalitetshak

Gubbe som just ätit kebab

Kyrka av sten

Bad i trädgården

Kalas och snabbrunda

Idag har junior haft tvåårskalas i trädgården. Det var fantastiskt väder och junior var väldigt nöjd med att kalaset var ute, att han fick träffa alla i släkten och över att få massa roliga paket med bra innehåll. Han var dock inte så särskilt intresserad av fikat så där fick jag göra en insats så att det inte skulle bli så mycket över.

Efter kalaset såg jag bröderna Sedin gå till VM-final och efter den gav jag mig ut på en runda med cykeln.

Det blev lite snabbkörning och sedan några varv uppför den legendariska stigningen Col de Pengsjölia. Från att igår ha gett upp efter en minut på 360 watt så körde jag idag några av de snabbaste svängarna jag gjort i den backen. Sömn och kakor var nog det som gjorde susen. Tror jag ska satsa på det i större omfattning framöver, vanligtvis brukar jag bara köra på delen med kakor.

Avbrott

Efter en riktigt tuff vecka på jobbet, lite sömn och ett sjukdomsvirus virvlande i huset försökte jag mig på ett träningpass i kväll. Det gick åt skogen nästan direkt. Redan efter minut ett av den första av fyra planerade intervaller gav jag upp då kroppen protesterade och det dessutom fanns inte någon mental styrka idag.

Förhoppningsvis var detta bara ett tillfälligt svacka och jag hoppas både kropp och huvud är tillbaka på banan snart igen efter en natt med ordentligt med sömn.

Nu ska jag genomsöka skafferiet för att se om det finns något att trycka in i huvudet.

Blöt premiär och vitt är inte vitt för alltid

Kroppen kändes lite bättre idag så jag bestämde mig för att köra ett träningpass även om jag är lite rosslig och småhänging.

Det blev premiär på MTBn tillsammans med gänget som cyklar MTB varje torsdag och söndag. Det blev knappa 3 mil på väldigt varierat underlag med en hel del blöta inslag och även en hel del backar.

Det var jäkligt kul och cykeln kändes grym. Enda problemet var att bromsarna tog väsentligt bättre än vad jag är van vid från den gamla mtbn så jag hade en tendens att bromas för hårt mest hela tiden.

Förövrigt är de vita handtagen inte så vita längre då jag lyckades köra ner hjulet i ett lerhål vilket gjorde att jag åkte över styret och begravde händerna i lera. Leriga händer och vita handtag är tydligen ingen bra kombination...

Delar av dagens gäng

Vita strumpor var inte dagens bästa beslut...

Inte så vitt längre

Inställt och en liten tävling

Då jag har en lättare huvudvärk, känner av lite halsont och är allmänt trött i kroppen så blev kvällens planerade träning inställd. Det blev istället att montera pedalerna på den nya MTB och rulla i närområdet ca 15 minuter utan att ens byta om.

Första intrycket av cykeln var positivt även om det långt ifrån var något riktigt test.

Förövrigt så ligger frun sjuk med feber så jag tänkte vi kunde ha en gissningstävling kring hur lång tid det tar innan även jag är ordentligt sjuk. I potten ligger en punkterad slang och en ventilhatt.

Tempopendling och dödsväder

Idag var det premiär för pendling med cykel till och från jobbet. I mitt träningsprogam stod det tröskelintervaller på schemat men istället för att köra 2 st intervaller a 20 minuter körde jag en lång intervall på väg in till Umeå.

Jag tog det lugnt första 10 minuterna innan jag började trycka på. Förhoppningen var att jag skulle klara av de 34 km under 60 minuter men stockar till ben och rak motvind på några sekundmeter gjorde att jag missade med ca 2 minuter.

Tanken men hemresan var att jag skulle ta det ganska lugnt då vi hade träning med cykelklubben direkt efteråt. Det började dock regna 2 minuter efter att jag påbörjat turen hem så jag tryckte på för att hålla värmen och efter ett tag insåg jag att den vind jag hade mot mig på väg in till jobbet nu var i ryggen och att det gjorde att snittfarten var relativt hög. Denna insikt fick mig att trycka på lite mer än vad jag tänkt då det alltid är trevligt med hög fart och det gjorde att passet utvecklade sig till någon form av sweetspot-pass istället för ett lugnt pass.

När jag kom hem var det bara att kasta av sig de sjöblöta cykelkläderna och ta på nya för att rulla ner till klubbträningen. Nu hade tyvärr regnet tagit ytterligare fart men trots detta var det 8 tappra personer som dök upp och som fick cykla i ösregn och ca 6 grader. Så långt från propagandacykling man kan komma och alla frös, vissa mycket och andra jättemycket.

Nu ser det dock ut som att vädret ska vända och att det kanske till och med blir lite cyklingen med bar hud i slutet av veckan. Om ni har tur kommer det upp bilder på bloggen.