Cykling med svamphjälm från Jula

I förmiddags åkte jag och resten av familjen in till Umeå för att utföra lite ärenden. Planen var att jag sedan skulle jobba några timmar medans de övriga tog bilen till stugan och jag cykeln.

Ganska precis när vi kom till Umeå så kom jag på att jag glömt hjälmen. Det kändes inte som en god idé att cykla utan och det kändes inte heller som en bra lösning att hoppa över cyklingen och tvinga familjen att vänta på mig.

Lösningen fick istället bli att åka på Jula och inhandla en hjälm för drygt 100 kr. Den hade inte direkt någon slimmad profil utan ser snarare lite mer ut som en svamp.

Gällande passformen finns det även lite mer att önska där. Den tryckte på rätt bra i pannan och märket jag hade efter cyklingen var rätt påtagligt.

Cyklingen flöt dock på bra trots den något bristfälliga passformen på hjälmen. Det blev ett pass där jag bitvis tog det lugnt och bitvis tryckte på rätt bra. Jag körde framförallt i backarna och fick ihop 2 intervaller a 3 minuter på just över 400 watt och en intervall på 8 minuter på ca 350 watt plus en 10 minutare kring tröskel.

Totalt sett blev det en riktigt bra genomkörare.

Lugn träning och eventuellt Eliasjakten på söndag

Idag kom det en målgångslista från Krafttrampen och enligt den var jag tydligen inte 11:e man utan istället nr 13 då det tydligen var så att de var 8 st som höll undan i utbrytningen och jag enligt listan var 5:a och inte 4:a i spurten även om jag upplevde det som jag gick om en kille precis vid mållinjen. Vilket som så spelar ju 11 el 13 ingen roll.

Träningen har varit lugn sedan i söndags då jag tog en vilodag igår och idag har jag rullat med MTB från stugan in till affären i Nordmaling via en mycket fin skogsväg.

Totalt blev det den liten extra sväng en timme lågintensiv träning. Tanken är att i morgon köra lite hårdare träning igen.

Annars har dagen mest bestått av bad och lek, helt klart trevligt när vattnet i havet utanför stugan håller en temperatur på 27,5 grader.

Förövrigt så har jag fått förfrågan av Mats T om jag är intresserad av att följa med till Piteå på söndag och köra Eliasjakten på MTB. Det som talar emot är att banan verkligen inte tycks vara något som passar mig då det enligt uppgift är rätt mycket stig som dessutom är rätt teknisk. Å andra sidan så är det precis det jag behöver bli bättre på och hur ska jag bli bättre om jag inte tränar på det. Dessutom hade jag tänk mig köra ett lite längre MTB-pass på söndag.

Än så länge så har jag någon dag till att fundera på och jag får se hur jag gör. Åker jag så blir det i varje fall att ta det som ett träningspass och försöka lägga bort prestationskraven.

Krafttrampen 2014

Idag var det dags för Krafttrampen på landsväg vilket är ett lopp jag har rätt dåligt facit i. Senaste två åren har jag missat pga av sjukdom och de två åren innan det blev misslyckade insatser då jag 2010 fick punktering efter 2 km och 2011 kraschade efter att ha blivit knuffad av en annan cyklist. Jag hoppades dock kunna bryta den negativa trenden i år.

Christer Helmersson hade även han bestämt sig för att köra och jag plockade upp honom vid 9-tiden för gemensam resa mot guldstaden. Jag hade även hört att bror var sugen på att ansluta från Burträsk där han är med husvagnen. Tyvärr så fick jag ett sms på vägen upp där han meddelade att han upptäckt att det var fel på framgaffeln på cykeln precis när han skulle sätta sig och åka in till loppet, minst sagt surt.

Väl framme i Skellefteå såg vi att startfältet var rätt stort med minst 60 startande i 90 km klassen och att det var ett antal starka cyklister på plats från Norrbotten och Skellefteå samt att även Gimonäs hade ett antal snabbingar på plats. Extra kul var att se att Tom Pietilä var på startlinjen och att han är så pass återhämtad efter sina problem med hälsan att han kan köra lopp igen.

Vi såg även att Christofer Svanefjord och Lotta Mårtensson som ibland brukar vara med och köra med VCK var på plats, kul.

Innan start var det tryckande varmt och termometern visade på ca 30 grader. Prognoserna sa dock att det en bit in i loppet skulle mulna på och även komma en del regn. Detta visade sig stämma på pricken och var ganska skönt även om regnet var väl kraftigt ett tag.

Christer het innan start

Första delen av loppet tog jag det rätt lugnt och låg en bit bak i klungan då jag var lite osäker på formen men efter en halvtimme började jag leta mig lite framåt. Efter knappa 4 mil kom vi till de första riktiga backarna på banan och då låg jag någonstans just efter mitten på klungan i närheten av några starka killar från Gimonäs vilket kändes som en ganska bra position. Det visade sig dock att det sprack en bit längre fram i klungan och helt plötsligt så hade en grupp på 9 pers en ordentlig lucka på ett par hundra meter.

Då ingen annan gjorde något bestämde jag mig för att försöka jaga ikapp och la in en kraftinsats. Jag var ett tag riktigt nära men började känna att jag snart skulle gå stum och tittade då bakåt för att hålla koll på klungan och tyckte inte de var så långt efter och uppfattade det som att de körde snabbare än gruppen framför och bestämde jag mig då för att slå av på takten och åka med klungan upp istället för att inte riskera att vara stum då vi gick ikapp. Detta visade sig vara ett felaktigt beslut då klungan inte gick ikapp utan större delen av gruppen (7/9) lyckades hålla undan hela vägen.

Efter att utbrytarna gått iväg försökte vi få igång en organiserad jakt i klungan men det gick sådär. Farten var ok och utbrytarna var i sikte nästan hela tiden men den där riktiga farten fick vi inte till då någon fungerade kedja egentligen aldrig kom igång något längre tag och med ca 3 mil kvar så var det som att det dog av. Helmersson var då uppe och drog i en backe men det var inte ens någon som ville ta hjul på honom och precis efter det kom det dessutom en riktigt kraftig regnskur som även den gjorde att farten avtog något.

Vi var då en grupp på ca 20 cyklister som skulle få göra upp om 8:e plats

Avslutningen var inget som riktigt passar mig då det var en snabb utförskörning och en del svängar sista kilometerna vilket inte är optimalt då jag är en fegis. I näst sista rondellen som är ca 500 meter från mål låg jag nästan sist i gruppen men lyckades jobba mig uppåt och slutade fyra i spurten vilket borde innebära en 11-plats. Helmersson var med i samma grupp och rullade in någon placering bakom, jag har dock inte koll exakt på vilken.

Sammanfattningen av tävlingen är att kroppen kändes rätt bra och jag var pigg hela vägen runt. Känslan är nog den bästa på något lopp sedan i Gottne i fjol sommar vilket var kul även om resultatet inte var direkt lysande.

Edit: Enligt officiella listan blev jag 13:e man då det tydligen var 8 st som höll undan i utbrytningen och jag enl den listan blev 5:a klungspurten även om jag själv upplevde det som att jag gick om en kille från Skellefteå alldeles vid mållinjen.

Distanspass i grekhettan

Igår var vi tillfälligt hemma ifrån stugan och då passade jag på att köra ett distanspass tillsammans med Tomas.

Vi körde Vännästrampetrundan och Tomas konstaterade likt jag redan gjort att den nya asfalteringen innan Nordmaling är av mycket dålig kvalité och att vägen nästan är sämre än innan de gjorde om den. Förhoppningsvis så är de inte färdiga utan ser till att förbättra beläggningen.

nyasfalterat...

Milen flöt på bra i värmen och vi cyklade mestadels bredvid varandra och pratade vilket var trevligt.

Planen var att stanna i Nyåker och fika på sommarcafét som finns där. Det visade sig dock att vi var för snabba då vi var där vid 12 och de öppnade först kl 13. Vi bestämde oss då för att rulla vidare till Bjurholm och istället äta lunch där.

Några kilometer efter Agnäs blev i omkörda av en traktor som låg och körde drygt 40 på platten och några km långsammare i backarna. Vi la oss bakom den och fick med andra ord riktigt bra pace i några km in till Bjurholm.

Varm Tomas väntar på mat

Efter en rejält tilltagen portion mat rullade vi hemåt och värmen tilltog ytterligare och ett tag visade termometern en bit över 30.

Varmt

 Turen blev 12,2 mil och snittfarten ca 33 km/h.

Efter hemkomst roade jag mig med att lasta in ved i vedboden i drygt tre timmar innan vi åkte tillbaka till stugan där vi idag mest sysselsatt oss med att svalka oss i havet.

Testat banan för Tolvtjärnsloppet

Jag fick frågan av Mats T om jag ville följa med och testa banan där Tolvtjänsloppet går och jag svarade såklart ja.

Så i torsdags bar det av i arla morgonstund mot Långsviksmon där banan startar och starten var minst sagt utmanande, först en asfaltsbacke följt av 15-16 km med nästan bara stig. Stigen var av mycket god kvalité och väldigt trevlig att cykla på. Jag hade dock rejält sega ben och är dessutom inte direkt snabb på stig så Mats fick stanna och vänta på den sega gubben ett antal gånger.

Fin stig men inte läge att tippa åt vänster

Senare på banan blev det lite mer transportsträckor med grusväg och även några kilometer med asfalt men inslaget av stig var fortfarande stort och av banans 66 km är ca 50% ren stig så gillar man stigcykling så är denna bana definitivt något jag rekommenderar.

En av få gånger jag var före Mats på stigarna

Förutom mycket stig innehåller även banan mycket backar och totalt antal höjdmeter är ca 1000 och många av backarna är dessutom rejält branta så de kan suga musten ur de flesta cykelbenen.

För egen del vakande kroppen till något på slutet och jag kunde hålla bättre fart både på stig och i backarna vilket gjorde att Mats inte längre behövde vänta på mig efter första timmen.

Banan var mycket bra utmärkt och de har gjort en kanonjobb med att preparera och röja så att den är i toppskick. Det känns som att det är många timmar som lagts ned på att få till banan så bra som den är.

Tolvtjärnsloppet går nästa söndag men för egen del blir det ingen start trots att banan är både bra och rolig då det nog istället blir Krafttrampen på lvg som går samma dag. Asfalt är fortfarande mer av hemmaplan för min del.

En tung men mycket fin dag

Igår begravdes min brorsdotter Tova. Det var en otroligt fin och stämningsfull begravning och det är verkligen slående hur många människor den lilla tjejen hann beröra och påverka under sitt alldeles för korta liv. Kyrkan var i stort sett full av människor och alla som var där har starka och ljusa minnen av Tova.

Själva begravningsakten inleddes med att Tomas sjöng en egenskriven sång till Tova som var fantastiskt fin, stark och rörande. Sedan sjöng Tovas kusin, Cecilia, en mycket vacker sång. Jag är mycket imponerad av dem båda.

Även prästen förtjänar ett omnämnande då han pratade om Tova på ett väldigt bra sätt.

Efteråt var det minnesstund och det jag främst minns med Tova är hennes enorma kämpaglöd och humor. Som jag sa på minnesstunden var hon en älskare av slapstick och var inte sen att skratta om någon snubblade eller något liknande hände.

När det gäller kämpaglöden är hon verkligen en förebild och där finns det mycket att lära för många. Jag vet dock att den finns även hos den övriga familjen som också är riktiga förebilder.

Jag har sagt det förut men det tål att sägas igen: Tomas, Katarina - ni är fantastiska och skulle fler vara lika bra på att se ljuset i mörkret, att söka lösningar istället för problem och se varandras styrkor istället för svagheter så skulle världen vara en bättre plats

Formen i antågande - pers på VCK-tempot

Idag tänkte jag få mig lite tröskelträning när jag tog ut cykeln på en runda och jag rullade därför mot VCK-tempobanan för att köra en sväng där.

Det blev ganska exakt 1 mils uppvärmning innan det var dags att börja trycka på. Jag tyckte det flöt på rätt bra och det kändes hyfsat hela varvet trots att jag kört två rätt hårda pass den senaste dagarna.

Sist jag körde denna bana fick jag en tid på 16:54 och jag kände att det gick klart snabbare idag vilket även tiden visade som blev 16:24 vilket gav en snittfart på exakt 39 km/h och bara var 2 sek långsammare än brors tid från träningstävlingen klubben körde i juni. Snittwatten landade på 314.

Att jag hamnade så nära brors tid som har ett grymt bra slätdrag när han är i form var förvånande och tyder på att min egen form är god och har förbättrats rejält sista veckorna. Nu är det bara att hoppas det håller i sig.



Efter detta hade jag tänkt mig att köra ytterligare en tempointervall, denna gång runt Västeråsrundan. Det började dock regna en hel del när jag var på väg dig och då jag bara var ett par hundra meter hemifrån vek jag ner mig och svängde av hem istället.

Cykling - bra på många sätt

Aktiviteten här på bloggen har varit låg senaste veckorna då det känts meningslöst att blogga om cykling då min brorsdotter Tova dog för 11 dagar sedan och bror med familj går igenom något av det värsta jag kan tänka mig, att förlora ett barn.

Idag var dock cyklingen riktigt meningsfull och då känns det även rätt att blogga om den.

Jag och bror träffades vid halv tio för att köra en riktigt klassisk runda då vi cyklade till Vindeln och tog en fika på Café Mjölnaren.

Vädret var fantastiskt, tempot var högt och det var som alltid trevligt att cykla med bror och idag kändes det lite extra bra att komma ut tillsammans. Efter rundan kan vi konstatera att cykling är bra på många sätt.

Rundan blev ca 96 km och snittfarten just under 35 km/h inklusive en del transportcykling.