Igår begravdes min brorsdotter Tova. Det var en otroligt fin och stämningsfull begravning och det är verkligen slående hur många människor den lilla tjejen hann beröra och påverka under sitt alldeles för korta liv. Kyrkan var i stort sett full av människor och alla som var där har starka och ljusa minnen av Tova.
Själva begravningsakten inleddes med att Tomas sjöng en egenskriven sång till Tova som var fantastiskt fin, stark och rörande. Sedan sjöng Tovas kusin, Cecilia, en mycket vacker sång. Jag är mycket imponerad av dem båda.
Även prästen förtjänar ett omnämnande då han pratade om Tova på ett väldigt bra sätt.
Efteråt var det minnesstund och det jag främst minns med Tova är hennes enorma kämpaglöd och humor. Som jag sa på minnesstunden var hon en älskare av slapstick och var inte sen att skratta om någon snubblade eller något liknande hände.
När det gäller kämpaglöden är hon verkligen en förebild och där finns det mycket att lära för många. Jag vet dock att den finns även hos den övriga familjen som också är riktiga förebilder.
Jag har sagt det förut men det tål att sägas igen: Tomas, Katarina - ni är fantastiska och skulle fler vara lika bra på att se ljuset i mörkret, att söka lösningar istället för problem och se varandras styrkor istället för svagheter så skulle världen vara en bättre plats
Tack kära, kära bror för alla fina ord. Tack också för att du och din familj finns för oss.
SvaraRaderaTack för dina fina ord, Joakim <3
SvaraRaderaSlapstick - det var exakt rätt ord att beskriva hennes humor med, har aldrig tänkt på det. Tack för att du gav mig/oss det. Jag kan hitta många exempel i mitt minne, utöver det du nämnde, som jag nu kan minnas med ett leende på läpparna.