Årskrönika 2013: maj-juni

Maj
Maj inleddes med en ny form av träning då jag provade på MMA i samband med sövning av sonen. Det ska iofs sägas att det var junior som var den mest aktiva i detta pass och han körde någon form av helikopterteknik som innebar att olika kroppsdelar med jämna mellanrum träffade mig på mer eller mindre skadliga ställen. Jag jobbade mest med att försöka hålla upp garden så gott det gick

Dagen efter MMA-passet blev det en cykeltur med en ny bekantskap, Tomas från spaninen som flyttat till Vännäs. Det var jag, han och bror som tog en tur till Umeå för att fika på Mekka. Vi hade sagt att vi skulle snitta kring 30 men det slutade med riktig hårdkörning och vi snittade drygt 34 km/h i kraftig vind.

I maj var det även dags för säsongspremiär för VCK:s gemensamma cykelträningar på lvg. Det kom hela 12 stycken personer till första passet och deltagarantalet var sedan högt hela säsongen, riktigt kul. Förhoppningvis blir det ännu fler som är med och tränar under 2014 då flera av de starka MTB-cyklisterna från Vännäs köpt landsvägscyklar i vinter.

Sedan dök min nya MTB upp:

Den cykeln var en trevlig bekanskap som är klasser bättre än min gamla MTB.

Premiären på den nya MTB:n skedde tillsammans med MTB gänget som kör tillsammans några gånger i veckan. Det blev en blöt, lerig men väldigt rolig tur.

En annan minnesvärd runda från maj var när jag och bror cyklade Vännästrampet-svängen bakvägen i stålande väder. Vi sa inledningsvis att vi skulle ta det lugnt vilket höll i ca 3 km, fram till första backen där vi började köra hårt och sedan var det igång. Fram till Nordmaling, där vi tog en paus för att äta en rullkebab, hade vi snittat 37 km/h. Varken rullkebaben eller motvinden lyckades sänka farten betänkligt utan vi körde på och snittet på rundan landade på 36 km/h.

När maj började närma sig sitt slut arrangerade VCK en träningstävling där vi körde en varvbanan på ca 1 mil varav några km var på grus. Vi var 10 VCK cyklister som kom till start och jag lyckades slå bror i spurten med ungefär ett hjul

Innan månaden var slut hann jag även med att köra en av mina lägre cykelturer helt på egen hand då jag åkte någon timme tidigare från jobbet och körde en 15 milarunda, även denna gång i fantastiskt kvällsväder. Baksidan av detta pass var att jag fick vissa skavsårsproblem vilket tyvärr höll i sig i stort sett hela säsongen.

Ändå mest minnesvärt från maj var det fantastiska vädret, rena högsommarvärmen i två veckor. Jag tror att jag i maj hann med fler cykelpass i kortbyxor och kortärmat än på hela sommaren 2012. Junior hann definitivt med att bada fler gånger i trädgården än vad han hann sommaren innan.

Juni
Juni inleddes med årets första fikatur till Vindeln då jag och Titanen cyklade dit. Antalet fikaturer till Vindeln har varit många men denna gång körde vi en ny väg som var riktigt bra.

Sedan var det dags för tävlingspremiär på MTB då jag, bror och Niklas Nyman åkte tillsammans till Skellefteå för att köra krafttrampen MTB som var seedningslopp till cykelvasan. Målet var att kvala in till tävlingklass på vasan.

Då det var min första MTB-tävling var jag riktigt nervös innan då jag inte visste vad som väntade. Loppet startade riktigt dåligt då vi inte alls var med i starten men sedan gick det bättre och bättre och vi körde hela tiden ikapp och förbi folk. Jag kände mig stark hela tävlingen och jag och bror gick i mål samtidigt även om det officiella resultatet sa att jag var en sekund snabbare. Resultatmässigt slutade jag som 6:a i motionsklassen och det visade sig att tiden räckte till att kvala in i startled 3 på CV.

Sammanfattningsvis så var det en mycket trevlig dag med både trevligt sällskap, bra bana samt en prestation som jag känner mig nöjd med. Arrangemanget var bra och det kom 194 cyklister till start vilket är riktigt bra för en norrlandstävling:

Helgen efter Krafttrampen var det Vätternrundan som stod på schemat. Det var 7 gången jag startade och 3 gången jag körde med målet att komma under 8 timmar. 2011 missade jag med 2 minuter och 2012 med 22 minuter vilket berodde på att hela det året kantats av skador och sjukdommar. Denna gång hade jag tränat mycket bättre men jag var ändå rejält nervös inför start då jag visste hur trött jag var året innan och det ville jag inte uppleva igen.

I år kändes det dock mycket bättre och jag tyckte det gick lugnare första fem milen än året innan, sedan om det verkligen gick lugnare eller om känslan berodde på att jag tränat ungefär 50% mer än i 2012 vet jag inte.

Vid stoppet efter 14 mil trodde jag inte vi skulle klara måltiden då vi låg efter schemat men tempot drags upp och vi lyckades klara målet med marginal då vi gick in på 7:44.

Lika nöjd som jag är över tiden är jag över känslan jag hade under loppet. Att jag kände mig stark hela dagen och rullade runt i kedjan hela vägen utan att stå över ett enda varv frivilligt (jag fastnade dock av misstag i svansen några km i trängseln efter Medevi) känns grymt bra och en enorm skillnad mot fjolårets misärkänsla. Extra kul också att bror lyckades lika bra och att vi rullade i mål tillsammans.

2013 års runda var ett tydligt bevis på att kontinuerlig och bra träning gör skillnad.

Sista helgen i juni var det återigen en premiär för mig. Denna gång premiär som licensierad tävlingscyklist då jag ställde upp i Gottne Linjelopp som ingick i Veterancupen. Som vanligt trodde jag att alla andra var bättre än mig och jag hade som mål att inte komma sist. Jag låg långt bak i klungan större delen av loppen men på sista varvet började jag leta mig framåt och tog ytterligare ett antal placeringar i sista backen mot mål och slutade på 7 plats av 19 startande i klassen H30 vilket innebar att jag klarade mitt mål med råge.

Känslan i benen var återigen bra. Tyvärr så kändes det inte bra att bror inte kunde följa med på denna tävling eftersom Tova låg på sjukhus.

Ytterligare noterbart från denna månad var att jag investerade i en effektmätare.

Del tre, tillika sista delen av krönikan över 2013 kommer under morgondagen så håll utkik.